A&O i Almedalen: Hur ska Omvårdnadslyftet komma till nytta?

Almedalen 2011

Med Omvårdnadslyftet satsar regeringen en miljard under fyra år på ett brett kompetenslyft för personal inom äldreomsorgen.

Arbetsplatslärande är att föredra

Många kommuner har valt att söka pengar till Omvårdnadslyftet, men hur ska pengarna komma till störst nytta? Kommunerna kan söka medel till grundläggande utbildning, motsvarande gymnasieutbildning för vårdbiträden och undersköterskor.

I Omvårdnadslyftet får utbildning bedrivas enligt den metod som man anser passa bäst med lokala förutsättningar. Panelmedlemmarna Lars Åke Almqvist tidigare ledamot i kommittén för Kompetensstegen och Britt-Inger Kajnäs, SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik, förespråkar arbetsnära lärande.

– Utbildningssystemet, hur det än utformas, kan inte uppfylla alla de kriterier som ska till på varje arbetsplats. Kunskapsdelning och arbetsplatsintroduktion är till exempel viktiga metoder för att ta tillvara och överföra kunskap och bemötandefrågor, säger Lars-Åke Almqvist.

– Det finns gott om forskning som visar att arbetsplatslärande är den mest effektiva metoden för kompetensutveckling av anställd personal, säger Britt-Inger Kajnäs.

Låg personalomsättning en förutsättning

Men det är inte bara undervisningsmetoderna som är av betydelse för hur stort genomslag en satsning på kompetensutveckling får i organisationen.

– Idag kan upp emot trettio procent av medarbetarna i en arbetsgrupp i omsorgssektorn vara extrapersonal som kommer och går. När personalomsättningen så hög, försvåras ett kontinuerligt lärande, både för arbetsgruppen och individen, säger Lars-Åke Almqvist.

Moderator Richard Krusell undrar hur det ser ut med ledarskapet. Har cheferna den beställarkompetens som behövs för att köpa in och organisera utbildningar i omsorgen?

– Om man som chef har ansvar för femtio medarbetare, eller fler, då måste man fundera på hur ledarskapet ska utformas. Cheferna måste få rätt förutsättningar för att insatserna ska få effekt, säger Lars-Åke Almqvist.

Niklas Bjurström på Socialstyrelsen berättar att man i Norge utbildat äldre personal till seniorkonsulter, som tar hand om praktikanter och invandrare. Det är ett bra sätt att ta vara på äldre medarbetare inom äldreomsorgen, där den faktiska pensionsåldern idag är 58 år.

– Med specialistutbildningar kan undersköterskor få möjlighet att göra karriär och bli specialister. Det kan vara ett sätt för människor att arbeta kvar till 65. Det kan också vara ett bra sätt att överföra kunskap mellan generationerna, nu när vi står inför stora pensionsavgångar.

Viktigt att engagera medarbetarna

Leonel Vasques, undersköterska på Skolörtens omsorgsboende och Språkombud i socialfondsprojektet Språksam. Hans roll är att stödja och i viss mån undervisa sina arbetskamrater i Svenska för att de ska klara av nya arbetsuppgifter, som dokumentation.

– Från början var det känsligt. Några av mina arbetskamrater som deltar i projektet har jobbat i omsorgen under 15 år och kände sig utpekade eller ifrågasatte min roll. Att fånga deltagarnas intresse och engagemang var det svåraste. Men vi lyckades till slut.

I paneldebatten medverkade: Niklas Bjurström, Socialstyrelsen, Britt-Inger Kajnäs, SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik, Eva Östlund Henschen, Kommunal samt A&Os strategiska styrgrupp, Leonel Vasquez, undersköterska och språkombud på Skolörtens äldreboende, Lars-Åke Almqvist, f.d. ledamot i kommittén för Kompetensstegen. Richard Krusell och Malin Ljungzell från A&O modererade.