Ola Asplund, utredningschef IF Metall

Bredare arbetsinnehåll för ökad konkurrenskraft

Nätverksträff

I början av 90-talet utgjorde de industrialiserade ländernas produktion 80 procent av världens handel. Idag är motsvarande siffra 60 procent. Om ytterligare 20 år kommer vågskålarna att väga jämnt.

De stora företagen i Sverige har i stort sett slutat växa. Dels för att de är mer effektiva, men också på grund av strukturförändringar. Istället ökar antalet småföretag.

Kan vi möta global konkurrens med effektiv produktion? Den frågan ställde sig Johan Ancker på Teknikföretagen och Ola Asplund, utredningschef på IF Metall, i ett gemensamt framträdande vid Helix nätverksträff den 16 november på Linköping Konsert och kongress.

– Globaliseringen sätter press på industrin och vi måste bli mycket bättre på att utveckla industriföretagen, säger Ola Asplund på IF Metall.

Ola Asplund tar upp tre områden som kan bidra till en hållbar industriutveckling:

  • forskning och innovation
  • industriella miljöer
  • effektiv produktion

Vill ha mer samarbete enligt Helix-modell

– Vi vill se mer forskning och innovation, samverkan mellan företag, och partnerskap enligt Helix modell, där näringslivet, akademin och samhället kan verka tillsammans, säger Johan Ancker.

– Ju tätare kontakten är desto snabbare går en snilleblixt från Per-Erik (Ellström föreståndare Helix, reds. anm.) till ett kommunalråd, och så kan planerna sättas i verket, säger Ola Asplund.

Varje år investerar staten cirka 30 miljarder och industrin ca 80 miljarder på forskningssamverkan. Ändå har de två världarna svårt att mötas, menar Asplund.

– Akademin ägnar sig åt grundforskning. Industrin kan bara satsa på forskning som leder fram till produkter som kan sättas på marknaden. Industrin och akademin drivs av olika logiker och vi behöver fundera på hur vi kan få dem att arbeta tillsammans. De prioriteringar som sker i akademin måste möta de behov som finns i industrin, säger Ola Asplund.

Framtidens arbete har större innehåll

– Kompetenskraven har också förändrats. Nu är treårig gymnasieutbildning ett minimum.

– För en mer effektiv produktion behöver vi alltså lyfta kompetensen i de mindre företagen och introducera lean. Gymnaiseskolan behöver ett tajtare samarbete med ortens företag.

Ett exempel på det är de industrigymnasium som växer fram i hela landet, till exempel ABBs industrigymnasium i Ludvika.

– Men det saknas samsyn kring den här frågan. Från politiskt håll vill man införa praktik, och menar att den nya arbetskraften ska in i tempoarbete, men det är inte den typen av arbetsuppgifter som vi ska utbilda till, säger Ancker.

Ola Asplund menar att framtidens industriarbete istället kommer att bestå av arbetsrotation, där varje arbetare har ett antal olika uppgifter.

– Idag kan vi inte tala om fräsare och svarvare. Idag har jobbar alla industriarbetare inom många teknikområden samtidigt, utöver det kan man ha specialkompetens.

För att klara ett industrijobb idag behövs gymnasiekompetens i svenska, engelska och matte, industriell organisation, produktionssystem och översiktlig kompetens om olika teknikområden.

– Om vi kan vässa de här förmågorna blir det svårt för andra länder att konkurrera med Sverige. Vi kan sätta en ingenjör och en person från verkstadsgolvet vid samma bord och få dem att lösa problem utan att först lägga bort titlarna. Det är en stor fördel i Sverige, att vi inte är ett hierarkiskt samhälle.

Fler artiklar från nätverksträffen:

God psykosocial miljö viktig för förändringsarbete
Bara helhjärtade satsningar ger resultat