Dilemmat med delaktighet

De nio projekten inom utlysningen "Kompetensutveckling med inriktning på arbetsorganisation för bättre hälsa", har nu kommit en bit på väg och befinner sig i genomförandefasen. Under en nätverksträff arrangerad av SPeL presenterades tre projekt, Koh- i- Noor, BÄST och Hälsosam tillväxt. Fokus låg på de dilemman projekten hittills upplevt och vilka utmaningar de stod inför. Gemensamt för projekten var problematiken kring att skapa delaktighet. Både inom ledningen såväl som hos projektägare och projektdeltagare.

- All förändring bygger på motivation. Ute i kommunens verksamheter är de motiverade, alla verksamheter som BÄST har varit aktiva i, säger att det är precis det här som krävs för att de ska kunna utföra sitt jobb på ett bättre sätt, säger Jennika Anderberg.

 

Svårt att få med sig kommunledningen

Tillsammans med Patrik Öhman är hon projektledare för BÄST, Bromölla Är SystemTänkare. För dem bottnar delaktighetsproblematiken i att få med sig kommunens ledning fullt ut, vilket också gör det svårt att få med sig vissa av kommunens verksamheter. I och med BÄST har projektledarna tagit sig an en stor uppgift: att förändra hela Bromölla kommuns organisation till systemtänkande enligt Vanguard-metoden.

- För att lyckas med detta måste vi förändra själva tänkandet i organisationen. Projektet var väl implementerat från början, det står till och med inskrivet i fullmäktige att det är så här vi ska jobba. Problemet är att kommunen nu vill göra besparingar enligt en traditionell metod som går rakt emot idéerna inom Vanguard-metoden.

 

BÄST är inget besparingsprojekt

Vanguard är en metod för att höja kvaliteten på kommunens tjänster genom effektivisering av organisationen. Jennika Anderberg menar att dagens system hindrar de anställda att göra ett bra jobb, vilket sänker både motivationen och arbetsförmågan och därmed effektiviteten.

- Det är viktigt att de kommunala verksamheterna, som hemtjänsten och äldreomsorgen, förstår att BÄST inte är ett besparingsprojekt, även om det leder till lägre kostnader på lång sikt, säger hon. 

- När sedan ledningen går ut och säger att kommunen måste skära ner, skapas det misstro mot projektet. Verksamheterna får dubbla budskap, vilket har lett till att de inte längre vill vara med. Andra kan inte delta för att de inte har resurser till vikarier.

Hon menar att kommunledningen har svårt att ta till sig ett mer långsiktigt systemtänk samtidigt som de står inför besparingar, där fokus ligger på att skära kortsiktiga aktivitetsbundna kostnader.

BÄST startades av eldsjälar i kommunen, som också är projektägare. Men under senare tid har kommunledningens sammansättning förändrats och problemen i projektet kan delvis bero på ändrade maktstrukturer, menar projektledaren.

 

Dilemmat med ägarskapet

- Projektägaren har inte tagit initiativ till projektet Den leder till att projektet blir en sidovagn. Samtidigt finns det en poäng med att ägarskapet ligger på en nivå som har mandat att genomdriva förändringar. Men ägaren måste vara aktiv och fatta de beslut som är nödvändiga för att förändringar ska kunna implementeras.

Trots brister i delaktigheten ser Jennika Anderberg denna process som något positivt och nödvändigt.

- Processen är en möjlighet, det är det här som kan göra projektet framgångsrikt. Vi krockar med ledningen på grund av att våra perspektiv är två ytterligheter. Hade dessa inte krockat hade det bara varit en illusion om att vi lyckats, säger hon.

 

Läs om förra nätverksträffen som hölls i maj 2011 här.

Text och bild: Johanna Senneby