- Inom EU är länderna överens om de gemensamma riktlinjerna för hur man ska bedöma en persons kvalifikationer. Det är den enda vägen att gå, säger Jörgen Bergwall. Foto: OCN

Vägen till ett gemensamt valideringssystem

Med en åldrande befolkning ska EU stå sig i konkurrensen genom dynamisk kunskap och kvalitet. Ett viktigt verktyg för detta och en hållbar utveckling av Europas arbetsmarknad är validering. Inom EU är syftet med validering också att möjliggöra livslångt lärande. År 2008 erkändes det gemensamma ramverket för kvalifikationer, European Qualification Framework (EQF). Ramverket ska underlätta validering av formella och icke-formella kunskaper inom EU. Men även länder utanför EU, till exempel Norge, är anslutna till ramverket.

- Inom EU är länderna överens om de gemensamma riktlinjerna för hur man ska bedöma en persons kvalifikationer. Det är den enda vägen att gå. Europa måste ta tillvara kompetensen och hitta tydligare kopplingar mellan arbetsliv och skola.

Vikten av ett gemensamt valideringssystem

Jörgen Bergwall är en av eldsjälarna bakom företaget OCN Sweden. Verksamheten startade 1988 som en projektorganisation under namnet Urkraft och fick i perioder stöd av Socialfonden. Då syftade verksamheten framförallt till att underlätta människors inträde och återinträde på arbetsmarknaden, bland annat genom validering av informella kunskaper. Med tiden utvecklades organisationen OCN i Sverige, ett privat företag som jobbar med att ta fram branschkriterier för validering. EU-länderna har kommit olika långt i arbetet med validering, både nationellt och internationellt. Enligt European Inventory 2010, hamnar Sverige i mittfåran. Jörgen Bergwall tycker sig se att framgångsrika länder har en bättre samverkan mellan skola och arbetsliv.

- De som ligger längre ner på listan har en annorlunda kunskapssyn. Lite tillspetsat kan man säga att de anser att sann kunskap endast kan nås inom vissa specifika väggar. Kunskap som du får utanför den miljön är erfarenhet, inte kompetens, säger han.

Han betonar vikten av ett gemensamt valideringssystem inom EU.

- Validering måste vara översättbar mellan olika länder. Det kan inte vara så att vi inte förstår vilken kompetens en individ har bara för att personen kommer från ett annat land. Inom EU finns en samstämmighet kring EQF, men vi har en snäv tidsram. Tanken är att Sverige ska börja kopplas till EQF under nästa år och det känns väldigt snart, men kanske lyckas vi inom vissa områden, säger han.

Inte helt problemfritt

Problemen med att implementera en europeisk standard för kvalifikationer är flera.

- Ländernas utbildningssystem är väldigt olika. Att få nationell samsyn kring hur en folkhögskoleutbildning står sig mot en universitetsutbildning, eller förstå hur validering inom verkstadsindustrin förhåller sig till branschen är görbart. Att klara detta på EU-nivå kommer att bli komplicerat, menar Jörgen Bergwall.

Inom EQFs ramverk finns åtta nivåer. Kriterierna sträcker sig från "grundläggande och allmänna kunskaper" på nivå ett, till "kunskaper på den mest avancerade nivån inom ett arbets- eller studieområde och i beröringspunkterna mellan olika områden", på nivå åtta. Inom ramverket kan de enskilda länderna sedan strukturera sina egna nationella nivåer. Detta betyder i princip att alla länder inom EU kan ha olika antal nivåer.

YH-myndigheten, som ansvarar för valideringsfrågorna i Sverige, har föreslagit att Sverige ska ha åtta nivåer, som en jämförelse har Frankrike fem och Skottland tolv.

- När det ser ut så här måste man ju ta reda på vad som försvinner i översättningen mellan nivåerna. Det handlar även om en bedömningsfråga där riktlinjerna måste vara oerhört skarpa. Det är ju inte bara en enda människa som kan ta dessa beslut, utan alla måste vara samstämmiga, både nationellt och på europeisk nivå, säger Jörgen Bergwall.

Även om EU-länderna ska hålla sig till de gemensamma riktlinjerna, har branschen, enligt EQF, tolkningsföreträde när det kommer till att sätta upp branschkriterier.

Svag koppling mellan skola och arbetsliv

Sveriges största utmaning inför implementeringen av riktlinjerna ligger i den svaga kopplingen mellan skola och arbetsliv.

- Jag tror att en fråga som kommer att diskuteras i Sverige är huruvida vi kan jämställa kompetens som erhålls i icke formella sammanhang med formell kompetens. Det finns dem som menar att de två översta nivåerna inom EQF bara kan nås genom akademiska studier.

­

Men det är fortfarande många som arbetar med lärandefrågor som aldrig hört talas om EQF och inte är särskilt bekanta med validering. Andra har kommit längre.

- När det gäller högre utbildning så har man kommit en bra bit på väg, tack vare Bolognaprocessen. Det finns också branscher som har kommit ganska långt i att ta fram yrkesprofiler som kan kopplas till EQF, vilket underlättar både validering och utformning av utbildning, säger han.

Text: Johanna Senneby

Här kan du läsa mer om EQF

Här kan du läsa fler artiklar om validering:

Synliggjord kompetens ger konkurrensfördel

Validering mot betyg gynnar individen

Krönika:Per Andersson om validering

När organisatoriskt lärande nåt långt

Vem vinner på validering?