Foto: Europeiska kommissionen

Foto: Europeiska kommissionen

EU2020- för en bättre arbetsmarknad

Arbetslösheten i EU är för hög och befolkningen blir allt äldre. De som är kvar på arbetsmarknaden måste ha rätt kompetens för framtidens jobb och avståndet mellan utbildning och arbetsliv måste minskas. Utmaningarna är många. Arbetsplatslärande är ett av flera medel för en tryggare arbetsmarknad för individ, arbetsgivare och samhälle.

EUs agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen innehåller fyra prioriteringsområden som ska förbättras genom 13 insatser som EU-kommissionen föreslagit.
Samordning av politiska åtgärder och dialog mellan arbetsmarknadsparterna, är enligt agendan en av de viktigaste bitarna för att insatserna ska fylla sin funktion. Även delaktighet från arbetsmarknadens parter är något av en nyckel i sammanhanget, framförallt gällande flexicurityåtgärderna. De ska främja flexibilitet hos arbetstagarna, bland företagen och i arbetets organisation samt skapa trygghet för arbetstagarna för att minska arbetslösheten och fattigdomen i EU.

Ett av de fyra prioriterade områdena är att skapa en mer kvalificerad arbetskraft.

En mer kvalificerad arbetskraft

I krisens svallvågor har många människor förlorat jobbet och saknar ofta tillräcklig kompetens för att ta sig in i dagens tillväxtbranscher. Högst upp på agendans lista står därför matchning mellan människors kunskaper och arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens. Livslångt lärande och kompetensutveckling för alla, är honnörsorden när detta ska förverkligas.

Agendan efterlyser även ökad rörlighet inom Europa och att medlemsländerna bättre utnyttjar invandrares potential. Som invandrare är det fortfarande svårt att få sina kvalifikationer erkända, exempelvis genom validering, och för att undvika det slöseri med högutbildade invandrare som finns i dag måste snabba lösningar, som exempelvis yrkeskort, komma till.

 

Arbetsmarknader som fungerar bättre

Arbetsmarknadsreformer, som stärkt arbetslöshetsförsäkring, har genomförts i många länder, men krisen har visat att mer behövs för att skapa en trygg arbetsmarknad för alla. Lösningen stavas flexicurity- flexibla och tillförlitliga avtalsbestämmelser, aktiva arbetsmarknadsåtgärder, livslångt lärande och moderna sociala trygghetssystem.

För att öka anpassningsförmågan, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen måste även samarbetet mellan stat och arbetsmarknadens parter utökas. Mer individuell hjälp till arbetssökande och bättre incitament för att utbilda sig betonas också.

Bättre jobb och arbetsförhållanden

Olycksfall på arbetsplatserna har minskat och Europas medborgare är mer nöjda med sina jobb. Samtidigt har arbetet blivit mer stressigt, arbetstakten har ökat och de ofrivilliga deltids- och visstidsanställningarna likaså. Lönerna har inte heller ökat i samma takt som produktiviteten och andelen förvärvsarbetande som lever under fattigdomsgränsen har legat på samma nivå, cirka 8 procent, sedan 2005.

Lösningen är förbättrad arbetsmiljö. För att öka företagens konkurrenskraft, få ett större deltagande på arbetsmarknaden och utöka arbetskraftens potential ska reglerna för arbetsmiljö och arbetsrätt ses över och lagstiftningen bli lättare att förstå, både för enskilda och företag.

Fler åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen och efterfrågan på arbetskraft

Återhämtningen efter krisen ska byggas på nya arbetstillfällen och ett företagsklimat som gynnar sysselsättning. För detta krävs ekonomisk tillväxt, vilket flera insatser inom agendan syftar till. En annan del är att anpassa lagstiftningen kring sysselsättning till små och medelstora företag, eftersom de står för två tredjedelar av alla arbetstillfällen inom EUs privata sektor. För att gynna företagandet ska även de framtida utbildningssystemen fundera som en grogrund för nya företagare och vara tillgänglig för alla.

För att grupper långt från arbetsmarknaden, som långtidsarbetslösa, ska få fotfäste på arbetsmarknaden ska kommissionen titta på under vilka anställningsformer de kan bli attraktiva för arbetsgivare. Utöver det ska den sociala ekonomin och företagen inom den utvecklas.

Läs mer:

Ylva Johansson (s): Parterna bör gå samman i en kompetensförsäkrning

Tomas Tobé (m): Kompetensutveckling bör regleras i kollektivavtal

Källor:

Meddelandet i sin helhet
Sammanfattning av meddelandet

Mål och praktiska åtgärder