Sylvia O'Grady, chef för livslångt lärande på STUC.

Facken tar täten i Skottland

Utblick Europa

Syivia O'Grady och Fiona Wilson tar emot. Scottish union learning (STUC) har kontor med 13 anställda i en viktoriansk tegelbyggnad i Glasgows West End. Organisationen arbetar med utbildningsfrågor på uppdrag av 37 fackförbund och med mandat från skotska regeringen.

När skotska regeringen, i slutet av 90-talet, ville skapa goda förutsättningar för livslångt lärande, identifierades fackföreningsrörelsen som den viktigaste aktören. Som ett svar på detta bildades STUC år 2000.  

Verksamheten finansieras med offentliga medel och av fackföreningarna. Men mellan 2008-2010 kom 45 procent av STUCs resurser från Europeiska socialfonden, de resterande 55 procenten skjuts till av fackförbunden och skotska regeringen. Vid A&Os besök väntar man besked om ytterligare finansiering från ESF.

– Vi såg Socialfonden som en möjlighet att få en stabil källa till finansiering. Vi har en väl fungerande organisation, men finansieringsmöjligheterna är som ett lapptäcke av olika fonder, och ingen i regeringen har tagit ett helhetsansvar för detta, säger Fiona Wilson, som är STUCs expert på Socialfonden.

Gemensam upphandling ger bättre utbildningar

Inom den ESF-finansierade verksamheten drivs tre stora och ett stort antal mindre projekt för arbetsplatslärande över hela Skottland. De flesta företag som deltar i projekten finns inom industrin och dagligvaruhandeln, men ett projekt drivs också på BBC Scottland.

– Förut köpte facken de utbildningar som fanns tillgängliga hos utbildningsföretagen. Men sedan vi fick pengar från Socialfonden upphandlas alla utbildningar centralt, av STUC och i den processen kan vi styra hur utbildningarna utformas och hur de ska genomföras, säger Fiona Wilson.

– Facken gör en analys av vilka utbildningsbehov som finns på en arbetsplats. Både företagets och deltagarnas önskemål är avgörande för vilka utbildningar som beställs. Det är viktigt för att deltagarna ska vara motiverade.

På varje ansluten arbetsplats finns en anställd som håller i utbildningsfrågorna för fackets räkning. Representanten åtar sig uppdraget frivilligt och får en fem dagas utbildning i hur man arbetar med utbildning på arbetsplatsen.

Många saknar fortfarande möjligheter

– STUCs roll är både stödjande och övervakande. Vi övervakar att projekten levererar, gör vad de ska i rätt tid, och att verksamheten finansieras. Verksamheten är strukturerad och transparent, säger Fiona Wilson.

STUC jobbar huvudsakligen med arbetsplatser som har avtal med facken, vilket är långt ifrån alla arbetsplatser. I Skottland är 33 procent av arbetstagarna anslutna till något fackförbund. I privat sektor är anslutningsgraden längre än 20 procent, bland offentliganställda är motsvarande siffra 66 procent.

– Utbildningarna är öppna även för icke anslutna. Det är ett krav från Socialfonden. Men i praktiken är icke-anslutna utlämnade till arbetsgivarens goda vilja.

Motivera deltagare största utmaningen

Till skillnad från Sverige måste projektdeltagarna i Skottland studera på sin fritid. Arbetsgivarna har inte varit villiga att bidra med arbetstid.

– Folk är ofta trötta när de avslutat ett skift och vill gå hem, så i en del fall har närvaro varit ett problem. Bäst resultat har vi fått när vi har gått ut och utbildat i tvåtimmarsblock direkt efter arbetsdagen, säger Sylvia O'Grady, chef för STUCS utbildningsprogram för livslångt lärande.

Utbildningen är gratis för deltagarna. Det har funnits enstaka önskemål om att deltagarna ska betala för utbildningen för att säkerställa motivationen.

– Men våra målgrupper har låga inkomster. Det är inte lätt att få dem att betala för utbildningar. Det är vår största utmaning.

– Vi har tittat på olika metoder för att engagera människor som inte gått i skolan på många år och som har låg utbildningsnivå. Ett sätt är att börja med något som man känner igen från sin skoltid, som moderna språk, som inte nödvändigtvis har med de aktuella arbetsuppgifterna att göra, säger Sylvia O'Grady.

Den generösa inställningen till arbetsplatslärande är framgångsrik i att skapa en positiv attityd till utbildning i den här gruppen. I samband med en enkätstudie svarade 97 procent av dem som gått någon av utbildningarna, att de är intresserade av att fortsätta studera.

Gott samarbete med arbetsgivarna avgörande

– Vi har jobbat mycket med frågan om hur utbildning ska levereras för att passa med deltagarnas arbetssituation. Arbetsgivarens inställning helt avgörande, säger Sylvia O'Grady.

– Vi samarbetar med företagen och det är framgångsrikt. Om man kan argumentera för att utbildning är ekonomiskt lönsamt, går det att få dem att bistå med tid och material, säger hon.

I några fall har arbetsgivare upplåtit material och lokaler för utbildningsverksamhet. Ibland har facket fått möjlighet att sätta upp lärcentra på arbetsplatserna. Det fungerar bäst hos stora arbetsgivare, men många företag i Skottland är små, med 50-250 anställda.

Långsiktiga utbildningsprogram ger resultat

Två arbetsplatser där samarbetet mellan STUC och arbetsgivaren har fungerat väl är Rolls royce, som i det här fallet tillverkar flygplansmotorer, och på Brittish rail, den brittiska motsvarigheten till SJ. På Brittish rail har ett antal erfarna tekniker valts ut för att vidareutbildas till ingenjörer. Rolls Roys har ett lärlingsprogram som ger anställda möjlighet att höja sin utbildningsnivå genom examensprogram. Utbildningsprojekten drivs av facken.

– Vi använder dessa som goda exempel och försöker uppmuntra andra företag att ta efter, säger Sylvia O'Grady.

– Men det är inte alla arbetsgivare som vill att deras anställda ska få dokumenterade kvalifikationer eftersom det betyder att de måste betala ut högre löner. När de anställda har högre utbildning börjar de ställa krav på sin arbetssituation och lön, och i värsta fall byter de arbetsplats, trots att företaget tagit kostnaden för utbildningen.

Arbetsplatslärande inte självklart för alla förbund

Under de senaste åren har det bedrivits mycket forskning i Skottland, om vilka metoder för arbetsplatslärande som fungerar, och varför, och hur relationen mellan fack och arbetsgivare ser ut i det här sammanhanget.

Patricia Findlay är professor i arbetsvetenskap vid Strathclyde University i Glasgow, och följer STUCs verksamhet. Hon menar att kunskapen om hur man bedriver arbetsplatslärande finns inom fackföreningarna och att offentligt stöd till den här typen av verksamhet är helt nödvändig, som det ser ut idag.

– Utan ekonomiskt stöd skulle i princip hela verksamheten vara avvecklad inom tio år. Facken är beroende av extern finansiering. Möjligen finns det ett eller två förbund som skulle fortsätta verksamheten, säger hon.

– De skotska fackförbunden har olika syn på hur arbetsplatslärande ska bedrivas, och av vem. Många anser att fackens resurser ska läggas på andra områden, som förhandling. Utbildning ses ofta som en lyx, något som ligger utanför kärnverksamheten.

Graham Smith, generalsekreterare på STUC, menar samtidigt att det på lång sikt skulle vara bättre om den offentliga finansieringen dras tillbaka. Han tycker att facken istället ska uppmuntras att själva investera i arbetsplatslärande och att det ska ingå i fackens ordinarie uppgifter, som en del av förhandlingsverksamheten.

– Utbildning borde betraktas som något självklart, som en möjlighet för att bättra sin situation. Det ska vara ett sätt att höja sin lön, få bättre pension och arbetsvillkor, säger Graham Smith.

– Vi måste visa att det finns en tydlig länk mellan utbildning och välstånd.

Forskningen vid Strathclyde University visar också att utbildning är mer effektiv när den genomförs i anslutning till arbetsplatsen, eftersom den sätter kunskaperna i sitt sammanhang.

Kompetensutveckling ett delat ansvar

– Men arbetsplatslärande är inte bara fackföreningarnas ansvar, det måste vara ett ansvar som delas med arbetsgivarorganisaionerna. Idag råder stor efterfrågan på arbetsplatslärande och det kan inte bekostas med allmänna medel. Tyvärr saknas en stark röst från arbetsgivarorganisationerna. De håller med om att frågan är angelägen, men gör inget, säger Graham Smith.

Samtidigt som man vill engagera arbetsgivare, vill STUC fortfarande att det huvudsakliga ansvaret för genomförandet ska ligga på dem.

– Vi vill äga frågan och ha engagerade arbetsgivare. Det är en fin balansgång, säger Graham Smith.

 

Läs mer om:
Kompetensutveckling lyfter BBC Scottland

A&Os samarbete med STUC