Elonka Soros är redaktör på BBC, som ligger långt fram i mångfaldsarbetet på arbetsplatsen.

Hållbart mångfaldsarbete i media

Svensk public service har i uppdrag att fördöma rasism, våld och diskriminering samt att hävda jämställdhet och demokratiska värderingar. Programmen ska även spegla den kulturella mångfalden i Sverige.

 - Vi har ett ansvar för de kunskaper vi sprider. Om vi blir klokare, blir vi effektivare, gör bättre journalistik och får en större publik. Då får vi syn på fler vinklar, får fler idéer och ett bredare perspektiv. Fler raster att tolka genom helt enkelt.

Det säger Erica Hedin som har jobbat som nyhetsreporter under många år men som numera titulerar sig mångfaldsstrateg på Sveriges Radio. Hon är också medlem av styrgruppen för kompetensutvecklingsprojektet Zebra. Projektet utbildar all personal inom de svenska public servicebolagen i mångfaldsfrågor.

Tanken är att personalens medvetenhet om mångfaldsfrågor ska göra den dagliga rapporteringen mer balanserad. Men projektet handlar även om att använda de resurser som finns inom organisationen på bästa sätt.

- Om det finns diskriminerande strukturer inom organisationen, använder vi våra resurser sämre och blir mindre effektiva. Med zebraperspektivet får vi syn på den mångfald och de resurser vi redan har, och lär oss att använda dem bättre, säger hon.

 

Hierarkier hindrar informellt lärande

Hur hållbar kunskap om mångfald skapas och används på bästa sätt, diskuterades under en workshop med rubriken How to recruit and retain a diverse work force in public service media, som hölls i Berlin den 23 oktober. Medverkade gjorde bland andra tyska public servicebolaget Rundfunk Berlin-Brandenburg (RBB), och British Broadcasting Corporation (BBC).

Elonka Soros är redaktör på BBC, som brukar anses vara är en föregångsorganisation när det gäller mångfaldsfrågor.

- Vi jobbar mycket med att skapa närhet till publiken. Och vi försöker vara öppna för oliktänkande redan i rekryteringsprocessen. Men det räcker inte att fånga upp dem som skänker mångfald till organisationen, de ska stanna kvar också.

- Hierarkin på arbetsplatsen gynnar vissa och missgynnar andra. En svart afrikansk man får alltid mindre informell utbildning än andra. Missgynnandet sker som form av omedveten diskriminering, nonchalans (benign neglect reds. anm.) från medarbetarnas sida, säger Elonka Soros.

För att komma tillrätta med omedveten diskriminering och behålla nyanställda inom organisationen, arbetar BBC med utvecklings- och mentorprogram.

- Informella nätverk är viktiga. Inom mentorprogrammen får nyanställda vägledning av personer som har arbetat länge inom företaget. Om vi vill behålla de nya talangerna, måste vi ta hand om dem och låta dem utvecklas, säger Elonka Soros.

 

Svårt att se samband

BBC har som konkret målsättning att skapa en så varierad arbetsstyrka som möjligt. Det är däremot inte det svenska Zebra-projektets främsta målsättning. De vill snarare skapa medvetenhet om mångfaldsfrågor hos den befintliga personalen. Att se hur utbildningarna har påverkat det dagliga arbetet är därför svårt att mäta.

- Journalister formas av den tid de lever i, precis som alla andra. Det är svårt att veta varför man gör nya saker och ställer andra frågor. Men jag tror att vi har förändrats i tänket, i analysen och i frågorna vi ställer, säger Erica Hedin.

 

Mångfaldsagenter på arbetsplatsen

Alla anställda på de svenska public servicebolagen går igenom projektets webbutbildning. Utöver det utbildas så kallade zebracoacher som går en längre kurs om hur organisationerna ska arbeta med mångfaldsfrågor ute på redaktionerna.

Erica Hedin berättar att coacherna fungerar som mångfaldsagenter och ska nå ut till alla på arbetsplatsen. Men, för att en kurs inte bara ska vara en kurs, utan ge kunskap som genomsyrar hela organisationen, krävs ett djupare lärande på arbetsplatsen. Ett lärande som sker varje dag.

- Zebracoacherna ska ha med sig mångfaldsperspektivet hela tiden, till exempel när de formar arbetsgrupper, men även för att hitta de människor som vi har svårt att nå ut till.

- Och de flesta som jobbar på redaktionerna har ju gått webbutbildningen. De gör val varje dag, och när de har kunskaper om mångfald innebär det att de gör annorlunda val varje dag, säger hon.

 

Diskussioner gör projektet varaktigt

Erica Hedin tror att projektet är effektivt eftersom det når ut till en så stor grupp, och för att den kollektiva medvetenheten om mångfaldsfrågor skapar diskussioner på arbetsplatsen.

- Projektet väcker frågan hos så många att när den väl dyker upp på arbetsplatsen, känner alla igen den. De som har genomgått utbildningen har skapat en förförståelse som gör det lättare för dem att knyta an till argument om hur de ska agera och varför, säger Erica Hedin.

Hon menar att de diskussioner som skapas och den låga omsättningen av personal inom svensk public service, kommer att bidra till att kunskapen och de nya perspektiven stannar i organisationen.

- Jag hoppas och tror att vi har etablerat ett synsätt som gör att vi även om några år frågar oss hur vi jobbar med den här frågan. Att personalen fortfarande kommer att koppla det vi gör till zebraperspektivet, säger hon.

 

Zebraprojektet är ett samarbete mellan Sveriges radio, SR, Sveriges television, SVT, Utbildningsradion, UR och Institutionen för medier och kommunikation i Stockholm, JMK.

 

Text: Johanna Senneby