Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Så tjänar alla på jämställdhet

Seminarium

– Jämställda organisationer är mer flexibla, har högre utvecklingspotential och stagnerar inte, säger Lena Abrahamsson.

– Som arbetet är organiserat i dag konstruerar vi kön. Vissa jobb är kvinnojobb och andra är mansjobb, på alla nivåer. Till exempel har kvinnor ofta personalansvar och män teknikansvar.

På industriföretag där dessa strukturer är starka, uppfattas det ofta som degraderande för män att köra maskiner som associeras med kvinnor. Dessa arbetsplatser är inte attraktiva arbetsgivare och har svårt att rekrytera och behålla kvinnor i organisationen.  

Ju mer könsmärkta arbetsuppgifterna är och ju mer könsuppdelning som finns på en arbetsplats desto svårare är det att åstadkomma förändring.

– Kortvariga satsningar på jämställdhet, som rekryteringskampanjer, får inte långsiktiga effekter på den här sortens arbetsplatser. När kampanjen avslutats återgår de till en kultur av könsuppdelning.

Mycket mer än rekrytering

I Sverige är färre än två procent av brandmännen kvinnor. Räddningstjänsten syds utvecklingsarbete bedrivs inom ESF-projektet Integrerad räddningstjänst, och tidigare i projektet Tillämpad jämställdhet i räddningstjänsten, som finansierades av Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Gunilla Jansson är projektledare på Räddningstjänsten syd. Regionen omfattar Malmö, Lund, Bjurlöv, Kävlinge och Eslöv. Projekten har arbetat inom organisationen med utbildning i värdegrund, men också i det omgivande samhället. Utöver jämställdhet har man också arbetat för ökad mångfald.

– Det var tydligt att vi inte lyckats kommunicera räddningstjänstens uppdrag i invandrartäta områden, som Rosengård och Herrgården, där det har varit problem med anlagda bränder och ungdomar som kastar sten på räddningstjänstens fordon.

– Vi vill åstadkomma förändring genom ett långsiktigt utvecklingsarbete. Och vi kan redan idag se hur ökad jämställdhet och mångfald i brandkåren leder till både trivsammare förorter och teknikutveckling som gynnar alla, säger hon.  

Men det är en bit kvar.

– Vi är inte en attraktiv arbetsplats för kvinnor idag. När ungdomar väljer yrke, funderar kvinnor inte ens på att möjligheten att bli brandman finns. Men vi arbetar för att öka andelen kvinnor och personer med mångkulturell bakgrund.

Teknik från 40-talet

Räddningstjänsten syd har tagit fram konceptet Brandstation för alla, där de försöker anpassa arbetet. En station har valts som pilotprojekt. Där är idag fyra kvinnor anställda i två arbetslag om fem medarbetare. Inom fem år hoppas Gunilla Jansson att alla stationens fem arbetslag är jämställda.

Gunilla Jansson berättar att tekniken som används av brandkåren i vissa delar är konserverad sedan 40-talet. Till exempel förvaras slangar i tunga stålcontainers. För att lyfta dem måste man i praktiken vara en lång man.

– Det finns inget som säger att det måste se ut på det här sättet. Också män ska klara att vara kvar i arbetslivet till 65, säger hon.

– Sådant har framkommit under arbetet i projekten. Vi har ett enormt lärande. Om tekniken utvecklas och blir mer lättillgänglig kan alla göra snabbare insatser.

På sikt tror hon att det går att minska antalet bränder och olyckor med ökad jämställdhet och service. Det har också blivit tydligt under arbetet i Rosengård och Herrgården.

Arbete ute i samhället

Räddningstjänsten syd har gjort medborgarundersökningar i Herrgården och Rosengård, för att ta reda på hur människorna där ser på räddningstjänsten, vad de har för förväntningar och önskemål.

– Det visade sig att kvinnorna var väldigt receptiva. De ville veta mer om brandskydd och säkerhet, och om räddningstjänsten, medan männen tyckte att de redan kan detta.

Gunilla Jansson och hennes kollegor rekryterade kvinnor som gör hembesök, där de informerar om räddningstjänstens arbete.

– År 2009, när det var som värst, hade vi 17 anmälningar om hot och våld mot personal i räddningstjänsten. Hösten efter hade vi fyra. Andelen anlagda bränder har minskat till i princip noll. Det beror självklart även på en högre närvaro av polis och andra insatser från stadsdelen.

Förändrad organisationskultur en nyckelfaktor

Lena Abrahamsson bekräftar bilden som Gunilla Jansson målar upp.

– I början av 90-talet gjordes ofta enstaka åtgärder som gick ut på att rekrytera fler kvinnor genom att få arbetsplatsen att framstå som attraktiv med glassiga broschyrer. Men även om man lyckades rekrytera någon enstaka kvinna så slutade de ofta sina tjänster relativt omgående.

– Det var ett ensidigt fokus på kvinnorna. För att jämställdhetssatsningar ska lyckas måste man jobba med organisationskulturen och maktstrukturer. Man måste arbeta med männen i lika hög grad som kvinnorna.

Frukostseminareiet Så tjänar alla på jämställdhet arrangerades tillsammans med SPeL, 9 maj, 2011, i Stockholm.

Läs mer:
Vad är vitsen med jämställdhet?
Könsmärkt lärande hinder för organisationsutveckling
Frukostseminarium