Jämställdhet och kompetensutveckling hänger ihop. Om man jobbar med kompetensutveckling på rätt sätt får fler personer prova fler saker och det blir mer rörlighet på arbetsplatse, säger Lena Abrahamsson, professor i arbetsplatslärande vid Luleå Tekniska Universitetet. Foto: Luleå Tekniska Universitetet

Jämställdhet och kompetensutveckling hänger ihop. Det menar Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet. Foto: privat.

Könsmärkt lärande hinder för organisationsutveckling

– Jämställdhet och kompetensutveckling hänger ihop. Jämställdhet är ett redskap för kompetensutveckling och kompetensutveckling är ett medel för jämställdhet. Om man jobbar med kompetensutveckling på rätt sätt får fler personer prova fler arbetsmoment. Det ökar rörligheten på arbetsplatsen.

Det säger Lena Abrahamsson som är professor i arbetsplatslärande vid Luleå tekniska universitetet. Hon menar att just rörligheten på en arbetsplats är viktig för att nå jämställdhet, den förhindrar att människor blir inlåsta i könsfack.

– Om kompetens, lärande och kreativitet får styra organisationsutvecklingen, istället för kön, fungerar organisationen bättre. Om kön får styra vad man ska lära försämrar man utvecklingsmöjligheterna, säger hon.

Könsmärkta lärande begränsar rörligheten. Därför är formen för kompetensutveckling på ett företag viktig. Den dynamik som skapas när organisationerna använder sig av arbetsplatslärande är svår att uppnå om personalen exempelvis skickas på externa kurser.

– Många socialfondsprojekt har utbildningar där företagen samarbetar med utbildningsanordnare som gör att arbetsplatslärandet leder framåt. Då förbättras både organisationen och arbetsförhållandena, utveckling ska vara en naturlig del arbetet.

På detta ämne håller hon tillsammans med Gunilla Jansson, projektledare för Tillämpad jämställdhet, Räddningstjänsten Syd, ett frukostseminarium den 9 maj.

Det är många och väl inpräntade strukturer som ligger till grund för hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser i Sverige ser ut. Bland annat handlar det om slentrian, både i och utanför arbetslivet. Lena Abrahamsson kallar det för genusslentrian. Hon menar att det hos alla människor finns en medelålders bekvämlighet med att inte behöva förändras.

– Många kvinnor är nöjda för att det är bekvämt att slippa utföra manliga sysslor och många män gör aktivt motstånd mot att utföra kvinnojobb. Samtidigt agerar många, både kvinnor och män, omedvetet väldigt ojämställt. Det är invanda mönster som är större än varje enskild individ, och det är tunga mönster, säger hon.

Men jämställdhet på arbetsplatsen är även en klassfråga.

– Det finns en social snedrekrytering. Studier visar att de yrken som kräver hög utbildning, som läkare och jurist, är mer könsblandade. Där rör det på sig, könsmönstret har ändrats. I yrken som inte kräver högskola är förändringen minimal. Dels för att anställda följer sina föräldrars fotspår, men det är även en fråga om ekonomi.

Jämställdhetsfrågan glöms ofta bort. Mönstren är så djupt rotade att arbetsgivaren kanske inte ens tänker på att erbjuda en kvinna en teknikutbildning till exempel.

– För individen kan det vara svårt att få lära sig något könsmärkt. För organisationen är problemet att man låser fast sig själv i gamla hjulspår om man inte ser människors fulla kapacitet.

När Lena Abrahamsson pratar med kvinnor på arbetsplatser nämner de främst två problem. Men först och främst är de väldigt ambivalenta.

– Å ena sidan trivs de, får hög lön, tycker att arbetet är intressant och avancerat, säger hon. Å andra sidan nämner de ofta den hårda jargongen, att de testas av männen. Det är den kulturella delen av problemet, men det handlar även om så enkla saker som att tekniken inte är anpassad för kvinnor, eller att skyddsutrustningen inte passar.

Studier visar att män får mer internutbildning än kvinnor och att tjänstemän får mer än arbetare.

– Jag tror att om vi ska prata jämställdhet och kompetensutveckling måste vi göra det hela vägen. Men man får inte igenom en större kulturförändring på arbetsplatsen om inte ledande personer tar kommandot i frågan och aktivt agerar och följer den. Det får inte bara vara en läpparnas bekännelse.

Johanna Senneby

Artikeln publicerades först på www.spl.nu.

 

Välkommen på frukostseminarium!

Kompetensproffsen:

Så tjänar alla på jämställdhet, 9 maj kl 08.00-09.30

Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap, och Gunilla Jansson, projektledare för Tillämpad jämställdhet, Räddningstjänsten Syd, diskuterar jämställdhet och kompetensutveckling. Arrangeras i samarbete med SPeL. Mer information och inbjudan finns här.

Lena Abrahamsson är professor i arbetsvetenskap vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle vid Luleå Tekniska Universitetet. Hon är specialiserad på genus och organisation och leder A&Os delprojekt Jämställdhetsintegrering och kompetensutveckling.