- Hittills har de regionala fonderna varit mest betydelsefulla. Men systemen konkurrerar och de interprofessionella fonderna är på väg att växa om de offentligt finansierade fonderna, säger Mariella Zambetti. Foto: Anna-Karin Florén

Kompetensutvecklingsmedel- i Italien för både företag och individ

Utblick Europa

I Sverige saknas en rikstäckande organisation som företag och anställda kan vända sig till för att få finansiering och stöd vid kompetensutveckling av anställda. Men i flera EU-länder ser bilden annorlunda ut.

Vi har tidigare skrivit om Skottland och STUC. I denna internationella spaning vänder vi blicken mot Italien som har två olika och helt åtskilda system för kompetensutveckling av anställda. A&O var på studiebesök i Turin för att hämta kunskap och inspiration.

Utbildningsagenturer bistår företagen
Det ena systemet, de interprofessionella fonderna, drivs och finansieras av arbetsmarknadens parter, medan det andra är ett regionalt system som kanaliserar offentliga medel och pengar från ESF via utlysningar.

- Hittills har de regionala fonderna varit mest betydelsefulla. Men systemen konkurrerar och de interprofessionella fonderna är på väg att växa om de offentligt finansierade fonderna, säger Mariella Zambetti.

Hon arbetar på utbildningsagenturen Ialservice i Turin, i delstaten Piemonte i nordvästra Italien. Det är en utpräglad industristad som domineras av biltillverkaren Fiat och underleverantörer till bilindustrin.

Ialservice är en av många privata agenturer som hjälper företag att analysera sina utbildningsbehov och söka pengar ur fonderna. Den kan också hjälpa till med paketlösningar för flera företag med likartade utbildningsbehov. Företagen kan välja att använda sig av fonderna direkt, men de flesta använder sig av mellanhänder som Ialservice.


Offentliga medel ska stärka regionerna
De offentliga fonderna är regionaliserade och finansieras huvudsakligen med skattemedel och pengar från Europeiska socialfonden. Turin är huvudstad i regionen Piemonte, och där heter fonden Il sistema della formasione cintual in Piemonte.

Företagen får tillgång till pengarna i fonden i samband med utlysningar. Regionerna fattar beslut om vilka utbildningar företagen ska kunna söka, utifrån det behov som finns i området. Vilka företag som beviljas medel avgörs av ett rankingsystem som tar hänsyn till sociala parametrar som jämställdhet, företagets åldersstruktur samt om företaget har fått medel tidigare och hur det gjorde ifrån sig då.

Även anställda kan söka utbildningar genom fonden. De får välja kurser ur en katalog och men måste själva stå för tjugo procent av kostnaden.


Framgångsrik partssamverkan
De interprofessionella fonderna finansieras och drivs gemensamt av fack och arbetsgivare. Det finns ett tiotal fonder som är indelade efter bransch. De mest betydelsefulla är:

• Fondimpresa, som finansieras av confindustria, ett samarbetsorgan för industriarbetsgivare, och de största fackförbunden CGIL och CISL
• Fapi, samlar små och medelstora företag och fackförbund
• For.te, handelsföretag och facken
• FonCoop, för cooperativen. Det är en relativt liten sektor som finns framför allt inom byggföretag och hälsa.

Fondimpresa är störst med 44 procent av alla medel, som skjuts till av 77000 företag med sammanlagt 3,5 miljoner anställda. Av dessa är 85 procent småföretag med färre än 50 anställda. Det är huvudsakligen arbetare som nås av fondmedlen.

Pengarna till de interprofessionella fonderna sätts av i samband med att företagen avsätter pengar till pensionssystemet och företagen väljer själva vilken branschfond de sätter av pengar till.

- Den lösningen garanterar att det hela tiden finns intäkter i fonderna. De har växt exponentiellt sedan starten strax efter millennieskiftet, säger Mariella Zambetti.

Bara i Piemonte spenderar Fondimpresa, som är den största fonden, 6-7 miljoner euro varje år.

Företagen får mer pengar om de använder interprofessional funds än om de använder den offentliga finansieringen. Fondimpresa innebär också mindre byråkratiskt krångel för företagen.

Företagen som är engagerade i Fondimpresa får 70 procent av inbetalningarna avsatta på ett eget konto, som de kan disponera för egna behov. Resten av medlen går till en generell fond, som man använder till utlysningar två gånger per år och som alla företag kan söka. Det brukar röra sig om generella utbildningar i till exempel språk, datorkunskap, administration säkerhet och hälsa.

- Det ger företagen flexibilitet. De kan själva välja hur de vill använda medlen som är insatta på deras konton. Men de måste använda pengarna inom två år, annars återgår de till den generella fonden, säger Mariella Zambetti.

Konstruktionen fungerar som ett extra incitament för företagen att utnyttja fonden.

- Systemet ger också facken en betydelsefull roll, eftersom de måste skriva under företagens övergripande utbildningsplan. Men också när företagen genomför utbildningar på egen hand måste de ha fackens godkännande. Systemet ger båda parter lika stor makt.

Uppmuntrar olika lärsätt
De generella utbildningarna kan omfatta mellan åtta och åttio timmars utbildning med olika lärsätt.

- Vi försöker uppmuntra arbetsgivarna att använda mer flexibla och dynamiska lärsätt än att bara skicka sina anställda på kurs men ofta prioriteras klassrumslärande. Ungefär 30 procent av tiden sätts ut till lärande utanför klassrummen, det är fortfarande nytt, säger Mariella Zambetti.

 

Läs mer:

Mot bättre resultat med lean i Turin

Italien: IRES Piemonte