Krönika: Per Andersson om validering

Krönika

Att bli medveten om vad man faktiskt kan stärker människors självförtroende, och dokumenterat kunnande kan vara ett värdefullt sätt att stärka individens position på arbetsmarknaden. Ur arbetsgivarperspektiv kan validering av anställdas kompetens öka möjligheten till kompetensutnyttjande och lägga grunden för behovsanpassad kompetensutveckling.

Livslångt och livsvitt lärande. Learning by doing. Dessa är väl etablerade begrepp. Vår erfarenhet som människor är att vi hela tiden är oss nya saker.

Men lärande behöver inte vara positivt. På en arbetsplats där man inte får möjlighet att utvecklas, lär man sig kanske att här är det tråkigt och att det här inte är en plats för mig. Då är det givetvis önskvärt med förändringar på arbetsplatsen. Ofta finns möjlighet till utveckling när vi möter utmaningar och lär nytt genom att lösa de problem som uppstår. En bra arbetsplats ger sådana utmaningar. Men här kan problemet vara ett annat - vi är kanske inte medvetna om att vi lär oss, och får inte alltid erkännande för det vi kan.

Det är här validering kommer in i sammanhanget. Validering handlar om att synliggöra och ge erkännande till det lärande som ägt rum, och att sätta värde på kunskaper. Validering förekommer i olika sammanhang och kan gå till på olika sätt.

Validering kan beskrivas som en metod för att få papper på det man kan. Om kunskaper som utvecklats utanför formella utbildningar dokumenteras och värderas för att sätta betyg, ge certifieringar, eller för att formulera ett CV, så är det exempel på valideringar i lite mer formell bemärkelse.

Men validering kan även handla om att översätta formella meriter, från ett sammanhang till ett annat. Till exempel om kompetensen härrör från ett annat land och behöver relateras till ett nytt sammanhang. I lite vidare bemärkelse kan validering även innebära att människor får erkännande för sina kunskaper på mer informella sätt. Det kan vara värdefullt att få veta att man kan något, även om man inte får ett betyg på det.

Givetvis finns det en del problem som kan uppstå när man satsar på att utveckla former för validering av människors kunnande. Om man använder en måttstock från utbildningssystemet, som betyg, så är det inte alltid så lätt att ge formellt erkännande för lärande som skett i andra sammanhang, eftersom det inte riktigt passar in i läroplanens mall. Här, och i andra former av validering, kan resultatet bli att ett behov av kompetensutveckling synliggörs. Detta kan vara värdefullt i sig, men kräver att man har gått in i processen med rätt förutsättningar. Att få veta vad man behöver lära mer om har ett värde - men om förväntningen var att få papper på att man var fullärd kan det innebära besvikelse om resultatet är att man måste börja utbilda sig vidare...

Text: Per Andersson, Linköpings universitet

Här kan du läsa fler artiklar om validering:

Synliggord kompetens ger konkurrensfördel 

Vägen till ett gemensamt valideringssystem

Validering mot betyg gynnar individen

När organisatoriskt lärande når långt

Vem vinner på validering?