Projektledaren Tomas Kroksmark, professor i pedagogik. Foto: Johanna Senneby

Lärarnas forskning höjer elevernas studieresultat

– Ett av Björklunds största problem är att han inte lyssnar på mig, säger projektledaren för 3O- en modell för kompetensutveckling på arbetsplatser, Tomas Kroksmark, som även är professor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Han hade länge irriterat sig på skoldebatten. Den svenska skolan blev sämre och sämre och Björklund hade under flera år försökt lösa lärarnas kompetensproblem med politiska beslut och ämnesspecifika "lyft".

– Jag ville få till ett kollektivt och kollegialt lärande, men det är svårt i skolan eftersom alla är så specialiserade på sina ämnen. Det gör att de hamnar i otakt och inte pratar med varandra. Det finns dock några frågor av kollektiv art att samlas kring, till exempel pedagogik, säger han.

Detta framkom under A&Os seminarium Alla ska med när 3O kompetensutvecklar skolpersonal som hölls på Citykonferensen i Stockholm den 25:e april.

Alla ska med

Sagt och gjort­­- när projektet 3O drog igång började alla rektorer, lärare och förskollärare på Ribbaskolan i Gränna, med att läsa pedagogik på högskolenivå. Att alla anställda skulle vara med i projektet var ett krav från projektägaren, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping- ett krav som ledde till att två av skolans tre rektorer blev omplacerade och ersatta av två nya. Efter studierna i pedagogik bedrev lärarna, med hjälp av handledare, egen forskning på verksamheten.

– I skollagen står det att skolan ska bedrivas på vetenskaplig grund. En stor del av skolans problem handlar om att lärarna inte vet hur de ska göra detta, säger Tomas Kroksmark.

Högre kompetens höjer elevernas studieresultat

Projektet har gett goda resultat. Antalet elever som går ut med fullständiga betyg har ökat med 33 procentenheter. Skolan har också gått från att vara den sämsta i Jönköpings kommun, till tredje bästa.

 – Under projektet har vi utbildat lärare till att handleda lärarkollegiet. Nu när projektet är slut, tar de över den kollegiala handledningen, svarar Tomas Kroksmark när seminariets moderator Charlotta Krafft, Partsrådet, ställer frågan om hur projektet ska leva vidare.

Listan på skolor som också har börjat använda sig av modellen är lång, och många därtill har visat intresse. Men, modellen är utformad för att även passa andra verksamheter inom offentlig sektor och näringsliv.

Text: Johanna Senneby

Läs mer:
Det är vi pedagoger som gör skillnad
Kompetens som kollektiv egenskap i skolan