Lönar sig validering?

Validering är en metod för att kartlägga och ge erkännande åt människors kunskaper. Både formella kunskaper, som man lär sig i skolan och får betyg på, och annat yrkeskunnande som en person har fått i sitt arbete, eller genom sina fritidsintressen.

– Vid en validering ser man inte till betyg, utan till faktiskt kunnande, säger Per Andersson, projektledare för A&Os delprojekt Validering som bas för lärande och utveckling, och forskare vid Linköpings universitet.

Ökad rörlighet på arbetsmarknaden

Ett område där det är vanligt att validera personalen är omvårdnadssektorn. Inom omvårdnadssektorn saknar många anställda formell utbildning. Personalen kan ha många års yrkeserfarenhet men sakna gymnasieutbildning motsvarande dagens omvårdnadsprogram.

– Trots att en anställd har kompetens motsvarande gymnasieutbildningen, kan han eller hon ha svårt att få fast jobb eller en heltidstjänst, eftersom arbetsgivarna ofta kräver formell utbildning, säger Per Andersson.

– När kunskaperna synliggörs och dokumenteras stärks personens möjligheter på arbetsmarknaden. Det blir lättare för de här individerna att hitta en ny arbetsgivare om de inte trivs på arbetsplatsen. På så sätt kan validering bidra till ökad rörlighet på arbetsmarknaden.

Företagen har mycket att vinna, men tar också en risk

Också inom verkstadsindustrin finns ett växande intresse för valideringar.

– Inom verkstadsindustrin finns många arbeten som inte kräver formella kunskaper. Men om personalen är validerad kan arbetsgivaren visa för sina kunder att personalen har de kunskaper som behövs för att klara jobbet, säger Per Andersson.

– När arbetsgivaren vet vilken kompetens som finns på en arbetsplats, kan företaget också utnyttja kompetensen mer effektivt i sin organisation.

Men en arbetsgivare som väljer att validera sin personal tar också en risk.

– När anställdas kunskaper synliggörs kan de ställa högre krav på lön och arbetsuppgifter, eller i värsta fall välja att byta arbetsplats. Att validera och kompetensutveckla sin personal är en kostsam process och det är klart att om personalen sedan väljer att lämna företaget, så är arbetet för gäves.

Billigare att komplettera kunskapsluckor

För både företagen och samhället är validering en effektiv utbildningsmetod, eftersom vägen till formell kompetens kortas. Efter en validering vet arbetsgivaren och den anställde var kunskapsluckorna finns.

– Kompetensutvecklingen blir mer effektiv, man kan skräddarsy utbildningslösningar efter var och ens behov, istället för att låta alla gå schablonmässiga utbildningar. Personalen behöver inte vara upplåsta i utbildningar under lång tid, utan kan vara kvar i arbete.

Hur gör man då?

Men det är inte alltid lönsamt att genomföra valideringar. Processen kan vara både resurs- och tidskrävande.

– När man ska validera, och vem,  är en bedömningsfråga som måste avgöras från fall till fall. Men det praktiska arbetet faller ofta på utbildningsföretag som får betalat per person som examineras. För dem kan det vara mer lönsamt att utbilda många samtidigt i traditionell klassrumsundervisning.

Hur omständlig processen är beror också på vilken typ av kunskaper som ska valideras.

– För att validera praktisk kunskap, kan det räcka med att personen visar upp sina färdigheter. Men ofta ställs det krav också på teoretiska kunskaper, och det är inte alltid säkert att en person har teorin klar för sig, även om man kan det praktiska hantverket.

 

Några ESF-projekt som jobbar med validering:

  • NIKE-kompetensförsörjning (ungdomar), projektägare Uddevalla kommun.
  • LPA, lärande på arbetsplats (vård och omsorg), projektägare Kunskapsnavet, Småland och öarna.
  • Kompetensbarometern (äldreomsorg), projektägare Äldreomsorgsförvaltningen, Sandviken
  • Validerad kompetensutveckling (certifieringar inom teknisk industri), projektägare Skärteknikcentrum Sverige AB i Gislaved.

 

Läs mer om:

Rapport: Validering integrerad i lärprocesser av Andreas Frejs och Per Andersson

 

Kontakta:

Per Andersson