Kristina Johansson, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har i rapporten Jämställda tjänster bidragit med en undersökning av socialfondsprojektet Detaljhandelsskolan. Foto: Privat

Lönsamhet ett hinder för jämställdhet?

Seminarium

Nästan 60 procent av kvinnliga anställda i detaljhandeln arbetar deltid. Motsvarade siffra för män är 24 procent. Tidsbegränsade anställningar, hög personalomsättning och en stor andel kvinnor är andra saker som utmärker branschen. Kristina Johansson, doktorand i arbetsvetenskap vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle på Luleå tekniska universitet, har undersökt socialfondsprojektet Detaljhandelsskolan som kompetensutvecklar butikspersonalen i ett köpcentrum med 550 anställda.

- Tidigare undersökningar har visat att butikschefer framförallt vill ha personal som är serviceminded och trevliga mot kunder. Samtidigt ses den förmågan som en del av en personlighet snarare än något som har att göra med branscherfarenhet och förvärvad kunskap.

Det gör att arbetsgivarna inte lägger pengar på att utbilda sina anställda.

- Synen på handelsarbete gör att personalen ses som utbytbara, det syns på branschens höga personalomsättning och stora andel visstidsanställningar. När en butik börjar utbilda och investera i sin personal stärks medarbetarnas ställning både på jobbet och på arbetsmarknaden.

I förlängningen kan detta bidra till fler heltidsanställningar i branschen och därmed ökad jämställdhet på samhällsekonomisk nivå, menar hon.

Jämställdhetsfrågorna marginaliseras

Att jämställdhetsfrågorna marginaliseras är en av likheterna mellan de två studerade projekten Detaljhandelskolan och En skola för alla, en genusutbildning för alla skolchefer inom Göteborgs stad. Detta framkommer i rapporten Jämställda tjänster som är ett samarbete mellan Tema A&O och Tema Likabehandling. En annan likhet mellan projekten var att båda ville öka jämställdheten för att förbättra bemötandet av sina kunder respektive elever.

Själva motivet till jämställdhetsarbetet var däremot något som skiljde projekten åt. All offentlig verksamhet har jämställdhetsmål som de måste uppnå, vilket var utbildningsförvaltningens utgångspunkt. I köpcentrets verksamhetsutveckling var lönsamheten det viktigaste och för att kunna arbeta med jämställdhet var frågan tvungen att relateras till ökad lönsamhet.

- För att locka deltagare ägnade projektledningen mycket tid åt att visa hur utbildningarna skulle bidra till att öka butikernas lönsamhet och försäljning. I slutändan såg de flesta butikscheferna värdet av utbildningen och lät sina medarbetare delta på arbetstid, något som inte var självklart från början.

Men valet att låta den organisatoriska nyttan stå i centrum gjorde också att de insatser som inte kunde kopplas till lönsamhet var svåra att genomdriva.

Svårt få tid för jämställdheten

Till exempel blev det svårt att få tid och genomslag för jämställdhetsfrågor. Särskilt svårt var det att lyfta problemet med den höga andelen deltider på köpcentret, trots att det var en fråga som projektledningen särskilt ville fokusera. Precis som i detaljhandeln i stort är andelen heltidstjänster högre på de butiker på köpcentret där mest män arbetade.

- Butikscheferna menar att deltidstjänster är ekonomiskt nödvändigt och ingenting som har med kön att göra. Men om deltider nu endast är en konsekvens av kravet på lönsamhet, hur kommer det sig då att det framförallt gäller på butiker där flest kvinnor arbetar? frågar sig Kristina Johansson

Hon menar därför att utvecklingsarbete behöver skapa utrymme att ifrågasätta och utmana organisationernas verksamhet på ett tydligare sätt. Att gå in i ett projekt med en fokus på lönsamhet möjliggör vissa aspekter och hindrar andra. Exempelvis jämställdhetsfrågan.

- Å ena sidan kan det göra att frågan får utrymme när den diskuteras i relation till organisationen. Å andra sidan gör det oftast att bara de jämställdhetsfrågor som på ett direkt sätt kan kopplas till lönsamhet går att driva. Då försvinner frågor om makt, rättvisa och resursfördelning, säger Kristina Johansson.

 

Varmt välkommen att lyssna på en presentation av rapporten den 27 mars på DO, Torsgatan 11, Stockholm mellan 10-15.

Mer info och anmälan till rapportsläppet hittar du här