Helene Larsson och Asta Josefsson på Johanneslunds äldreboende i Västerhaninge.

När organisatoriskt lärande når långt

Marie Ardström är chef för Kravmärkt yrkesroll. Hon delar kansliet i Handenterminalen i Haninge centrum med kollegan Annette Larsson Beckman som är utvecklingssamordnare. Hittills har Haninge kommun haft det administrativa ansvaret för projektet, men under 2011 blir verksamheten en del av Föreningen för yrkesroller och lärande, Fyl, varifrån kommuner och privata vårdgivare i hela landet kommer att kunna köpa Kravmärkning som en tjänst.

- I dag är Kravmärkt yrkesroll ett varumärke och en kvalitetsetikett, säger Marie Ardström.

Önskan om kompetensutveckling kom underifrån

Men det började redan i slutet av 90-talet.

- Antalet gamla med demensdiagnoser ökade, och omvårdnadspersonalen tyckte inte att deras kunskaper levde upp till de ökade kraven, säger Marie Ardström.

- Dessutom fanns ett glapp mellan vad eleverna lärde sig på gymnasieskolans omvårdnadsprogram och de kunskaper som faktiskt behövdes i äldreomsorgen. Omvårdnadsprogrammet var för generellt. Det omfattade allt från barnomsorg och ambulanssjukvård till äldreomsorg.

För att råda bot på bristerna i utbildningen och samtidigt kompetensutveckla vårdbiträden och undersköterskor startade Stockholms län 2001 ett treårigt projekt, Växahuset Vård & Omsorg med ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden. Målet var att utveckla en ny modell för vuxenutbildning inom vård och omsorg.

- I samband med Växahuset blev behovet av ett bredare kompetenslyft för personal inom äldreomsorgen uppenbart, säger Marie Ardström.

- Tidigare sågs sjuksköterskeyrket som enda karriärväg för undersköterskor och vårdbiträden, men vi behöver också kunnig omsorgspersonal.

Modellarbetsplatser

Med Kommunförbundet Stockholms län som projektägare, ansökte tre kommuner och tre stadsdelar om socialfondsmedel till ett andra delprojekt, Modellarbetsplatser.

- Innan ett bredare kompetenslyft kunde genomföras var det viktigt att förstå vad som krävs av omvårdnadspersonal. Det är lätt att glömma hur stort ansvar den här yrkesgruppen har. En medicineringsmiss kan få ödesdigra konsekvenser, säger Marie Ardström.

Några äldreboenden och hemtjänstenheter valdes ut till modellarbetsplatser. Där fick undersköterskor och vårdbiträden i uppdrag att beskriva allt som de gör på sina arbetsplatser och vilken kompetens som behövs för att klara jobbet.

En av de första att engageras var Helene Larsson på Tallhöjdens äldreboende i Handen. Hon har jobbat inom vården sedan 1991, både som vårdbiträde och undersköterska. I dag jobbar hon på Johanneslunds äldreboende i Västerhaninge, drygt tre mil söder om Stockholm. Äldreboendet ligger i ett trevåningshus med en pampig glasentré. I området finns fler omsorgsboenden utspridda i en labyrint av låga trähus omgivna av ölandstokar och syrener. 

På avdelning 1 jobbar tio undersköterskor och vårdbiträden och här bor tio damer och fyra herrar. I ett samlingsrum sitter några boende och tittar på reprisen av Allsång på Skansen.

600 sidor blir sex yrkeskrav

- Vi skrev ner allt som man måste kunna för att jobba som vårdbiträde, från att lägga permanent till att ge en klapp på kinden och laga mat, till juridik, krishantering, sårvård, kramar, tunga lyft, städning, matlagning, anhöriga, moral, etik och religiösa högtider i alla världsreligioner... Det blev sexhundra sidor!

- Politikerna som satt med i arbetsgruppen blev chockade när de insåg hur mycket vi gör. De trodde oss inte till en början. Det bästa med dokumentet var att det gjorde situationen för oss som arbetar inom vården tydlig för beslutsfattarna. Vi jobbar i det tysta, fast vi måste kunna så oerhört mycket, säger Helene Larsson.

De sexhundra sidorna kokades ner till sex yrkeskrav. Med yrkeskraven som utgångspunkt skapades en modell för att validera personalens kunskaper.

Kravmärkt yrkesroll ger brett kompetenslyft

Projektet Modellarbetsplatser avslutades år 2005 och samtidigt kom möjligheten att söka pengar från Kompetensstegen. Kompetensstegen var en statlig satsning på kompetenshöjande insatser inom den kommunala äldreomsorgen. En miljard fördelades under 2005 till 2008 på projekt runt om i landet.

- Kompetensstegen gjorde det möjligt för oss att utarbeta en struktur för hur valideringar och kompetensutveckling skulle kunna genomföras i större omfattning. Socialfonden kom in som en kompletterande resurs och var avgörande för att vi skulle kunna testa idén i stor skala, säger Marie Ardström.

Under 2008 validerades 5000 undersköterskor och vårdbiträden. Alla fick ett individuellt kompetensutlåtande och trepartssamtal. Det betyder att en enhetschef, personen som validerats och en person från projektet samtalar kring den anställdes kompetens och möjligheter till kompetensutveckling. Störst behov av kompletteringar visade sig finnas inom demens, geriatrik, psykiatri och juridik.

- Vi ville inte köpa traditionella utbildningar. Vi ville hitta nya metoder för kompetensutveckling, inte flytta in en skola på arbetsplatsen.

- Många som arbetar i de här yrkena har kort skolgång bakom sig. Och det är inte ovanligt med lågt självförtroende i förhållande till studier. Nyckeln till framgång är att involvera användarna i processen. Det är ett tidskrävande arbete. Vi såg också att det fanns möjligheter till lärande här. Vi ville lära oss att lägga bättre beställningar till skolan, säger Marie Ardström.

Nya metoder för kompetensutveckling

De anställda får vara med och påverka hur kompetensutvecklingen ska gå till.

- Utifrån valideringen görs en lärandeplan. Om kompletteringen är inom demens, görs lärandeplanen tillsammans med en demenssjuksköterska som blir kompetenshandledare. Planen anpassas till personens lärandestil. Några vill gå bredvid och göra praktik, andra vill komplettera genom teoretisk utbildning.

- När dietister, sjusköterskor och enhetschefer engageras som handledare blir alla delaktiga. Det har lett till att samarbetet mellan den legitimerade personalen och omsorgspersonalen blir bättre också i vardagen, säger Marie Ardström.

Nya rutiner

Ute på arbetsplatserna har arbetet med Kravmärkt yrkesroll lett till flera förändringar.

- Chefer upplever att medarbetarna är mer observanta och att de reflekterar. Valideringarna väcker en rad frågeställningar kring professionellt förhållningssätt hos personalen ute på arbetsplatserna. Utgår jag från min vilja eller den äldres behov? Hur hanterar man besvärliga personer och hur ska man förstå reaktioner hos anhöriga? Hur klarar jag av att inte ta saker personligt? säger Marie Ardström.

Helene Larsson håller med.

- Kravmärkt har gjort mig mer lyhörd för de boende. Även om man är gammal vill man duscha varje dag, shoppa, äta på restaurang och bada bubbelbadkar. Förut fick de boende anpassa sig till rutinerna, nu anpassas rutinerna efter de boende. Nu får de välja när de vill gå och lägga sig och stiga upp på morgonen, säger hon.

Hon tycker att trivseln och samarbetsförmågan har ökat eftersom hon vet vilken kompetens kollegorna har.

- Inget är omöjligt längre. Ibland åker vi till Nynäshamn och går på restaurang. De boende får vara uppe sent och dricka vin. Under våren hade vi gårdsfest med ridning, korvgrillning och dans. Sådant hände inte förut.

Erfarenheterna tas ut i ordinarie utbildning

Parallellt med sitt arbete som undersköterska föreläser Helene Larsson på vårdutbildningar, om Kravmärkt yrkesroll och om hur kompetensutveckling kan vävas in i det dagliga arbetet.

Den metod för kompetensutveckling som togs fram under Kravmärkt yrkesroll används nu också i omsorgsutbildningarna, där praktik med handledning kan ersätta delar av den traditionella skolbänksundervisningen. Johanneslund och andra äldreboenden i Haninge tar till exempel emot elever som studerar till vårdbiträden samtidigt som de läser Svenska för invandrare, SFI. Genom språkpraktiken får de träna svenska och samtidigt lära sig yrket med hjälp av handledare ute i arbetslivet.

Stort intresse från andra kommuner och omsorgsföretag

Utöver att höja kvaliteten i vården, har Kravmärkt också fört med sig minskad personalomsättning.

- Personalen är mer stolt över sitt yrke nu. Personal som har flyttat till en annan kommun och bytt arbetsplats har kunnat visa upp sina valideringar som ett bevis på vad de faktiskt kan. Det har också gjort att andra kommuner fått upp ögonen för Kravmärkt, säger Marie Ardström.

Nu validerar Haninge kommun rutinmässigt nyrekryterad personal. Och i Haninge och Södertälje kommuner finns Kravmärkt yrkesroll med i upphandlingskraven. Privata vårdgivare som vill sälja tjänster till dem är därmed tvungna att validera och säkerställa att all personal har baskunskaper.

Ny ansökan till Europeiska socialfonden

Sedan finansieringen från Kompetensstegen och Europeiska socialfonden löpte ut 2008 har de medverkande kommunerna finansierat verksamheten. Men nu har Kravmärkt yrkesroll sökt och beviljats ytterligare åtta miljoner kronor ur Socialfonden.

- Vi ville fördjupa och förankra det som vi hade tagit fram i projektet och bilda en mer varaktig organisation. (Fyl, reds. anm.) Men nu är ambitionen att vi ska gå vidare med andra närliggande yrkesroller. Till exempel omsorgspersonal som jobbar med personer med funktionsnedsättningar, säger Marie Ardström.

Projekten i korthet

Växahuset Vård & Omsorg, 2001-2003

  • Vad: Att utveckla en ny modell för vuxenutbildning inom vård och omsorg med anledning av att en hög andel anställda hade otillräcklig utbildning för sitt arbete.
  • Projektägare: Kommunförbundet Stockholms Län
  • Partner: Länsarbetsnämnden Stockolms Län samt kommunerna Stockholm, Tyresö, Nacka, Järfälla, Salem, Nykvarn och ett privat bolag MediHem
  • Deltagare: 300
  • Budget: 82,7 miljoner kronor varav 33,7 från ESF

Modellarbetsplatser, 2003-2005

  • Vad: Att klargöra yrkesrollen och att arbeta fram metoder, struktur och planer för att höja medarbetarnas kompetens.
  • Projektägare: Kommunförbundet Stockholms Län
  • Partner: Kommunerna Haninge, Sollentuna, Tyresö och Stadsdelarna Hägersten, Liljeholmen och Vantör i Stockholms Stad.
  • Deltagare: 165
  • Budget: 26,4 miljoner kronor varav 12,8 från ESF

Arbetsplatslärande i fokus - kravmärkt yrkesroll, 2005-2008

  • Vad: Att skapa en sammanhållen kedja från validering till inriktade kompetenshöjande insatser och stärka kvalitetssäkringen.
  • Projektägare: Haninge kommun
  • Partner: Haninge kommun, Huddinge kommun, Norrtälje kommun, Kommunförbundet Stockholms län, OCN Sweden AB, TioHundra AB
  • Deltagare: 5000 undersköterskor och vårdbiträden.

Artikeln har tidigare publicerats på esf.se.

Här kan du läsa artikeln "Vem vinner på validering?"