Rapport: Kompetensutveckling med inriktning på arbetsorganisation för ett ökat lärande och en bättre hälsa

A&Os rapportserie

Få socialfondsprojekt sammanför kompetensutveckling och verksamhetsförändring på arbetsplatsen. Hälsoaspekten inom projekten hamnar därför ofta i skuggan, annat än i rena friskvårdsprojekt. För att få långvariga hälsoeffekter av kompetensutvecklingsprojekt måste arbetsplatserna förändra till exempel arbetsmiljö eller teknik.

Det var utgångspunkten då ESF 2010 genomförde en utlysning baserad på två idéer- arbetsorganisationens betydelse för ett ökat lärande och en bättre hälsa samt betydelsen av stöd och gemensam kunskapsbildning för och mellan de deltagande arbetsplatserna.

Engagerade men ofta ensamma projektledare, nyttjande av intern utvecklingskraft och användande av befintliga kanaler för implementering. Det är några saker som utmärker de nio socialfondsprojekt som studerats inom ramen för A&Os delprojekt "Kompetensutveckling, arbetsorganisation och bättre hälsa".

Genom deltagande i nätverksträffar och intervjuer har A&Os forskare professor Per-Erik Ellström, LiU, fil. mag. Christina Ehneström, APeL, och universitetslektor Louise Svensson, LiU, tittat på bland annat hinder och framgångsfaktorer för hållbar lärandemiljö på arbetsplatsen.

I projekten har forskarna sett tre olika ingångar för hur de arbetar med kärnbegreppen hälsa, kompetensutveckling och arbetsorganisation: "arbetsorganisation driver ökade krav på kompetens och därmed kommer god hälsa", "satsning på kompetensutveckling leder till gynnsamma effekter kopplat till hälsa och arbetsorganisation" och "fokus på hälsa för att få verksamhets- och affärsutveckling".
Att projektet ses som en sidovagn till den ordinarie verksamheten och att projektägaren inte stöder projektet hela vägen ut, har visat sig vara hinder för implementering av resultaten.