Foto: Kristian Pohl

Regeringen lyfter arbetsplatslärande i Innovationsstrategin

Vi i A&O är mycket nöjda över att kunna konstatera att regeringen har tagit fasta på betydelsen av kompetensutveckling på arbetsplatsen, vikten av lärande organisationer, och behovet av ökad förmåga till omställning bland Sveriges företag och organisationer i Innovationsstrategin.

Den 11 oktober antog regeringen en nationell innovationsstrategi som utgör grunden för ett långsiktigt arbetssätt för att utveckla innovationsklimatet i Sverige. Innovationsstrategin är ett svar på de samhällsutmaningar som presenteras i EUs tillväxt- och sysselsättningsstrategi, EU2020.

Enligt regeringen behövs strategin för att möta globala samhällsutmaningar, skapa konkurrenskraft och jobb och samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet. Här presenteras ett antal målsättningar med syfte att skapa ett samhälle med innovativa individer, organisationer, företag och myndigheter.

– Vår innovationsförmåga är avgörande för hur vi stärker vår konkurrenskraft, skapar nya jobb och möter samhällets utmaningar. För att vi ska nå målen i innovationsstrategin behöver vi alla gemensamt kavla upp ärmarna och dra åt samma håll, sa Annie Lööf, i samband med lanseringen.

Kompetens ger innovativa individer

Ett av de delmål som lyfts i innovationsstrategin är att människor ska ha förmåga och vilja att bidra till innovation, genom att utveckla idéer och kunskap och ta aktiva beslut.

En sådan förmåga "påverkas av en bred uppsättning kunskap, kompetenser och färdigheter, inte minst kreativitet och förmågan att lära nytt och lära om under hela livet liksom förmågan att samspela med andra."

Därför spelar utbildning på alla nivåer en betydelsefull roll för att skapa ett mer innovativt klimat i Sverige. Här lyfter Innovationsstrategin det reguljära utbildningssystemet, men också det livslånga lärandet som:

 "...spelar en allt viktigare roll för innovation, med olika former för kompetensutveckling och vidareutbildning, inklusive nya digitala utbildningstjänster och folkbildning. Huvuddelen av det livslånga lärandet sker inom ramen för kompetensutveckling av anställda i företag och organisationer."

Kompetent arbetskraft avgörande

Andreas Vass är politiskt sakkunnig hos näringsminister Annie Lööf. Han menar att företags och organisationers konkurrenskraft är beroende av förmågan att tillgodogöra sig ny kunskap och då är personalens kompetens av största vikt.

– Kompetensutveckling och vidareutbildning i arbetslivet spelar en allt viktigare roll eftersom det möjliggör för individer att i sina yrkesroller bidra till förbättringar i sina företag och organisationer, till exempel att tillämpa ny teknik och nya metoder, säger han.

Innovationsstrategin lyfter också kompetensförsörjning som en av de stora utmaningarna för Sveriges innovationsförmåga.

"Det handlar dels om att ha tillräcklig mängd arbetskraft för alla delar av arbetsmarknaden i olika delar av Sverige, dels om vilken kunskap, kompetens och vilka färdigheter som behövs. Då förändringstakten i ekonomin är hög ställs högre krav på människors och organisationers förmåga till att ställa om till nya kompetenskrav."

För att nå dit behöver Sverige "Utveckla metoder och förhållningssätt i utbildning och arbetsliv som syftar till att öka förmågan att kombinera kunskaper och färdigheter från olika kunskaps- områden och arbetsfält. Utveckla matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, genom närmare samarbete mellan utbildnings- systemet och arbetslivet. "

Också en god arbetsmiljö bidrar till en mer innovativ arbetsplats.

"En kreativ, involverande arbetsmiljö är inte bara ett resultat av, utan också i hög utsträckning en förutsättning för, ledares och medarbetares förmåga och vilja att bidra till utveckling och förnyelse."

Text: Anna-Karin Florén och Johanna Senneby
Källa: Innovationsstrategin

Här
kan du ladda ner hela Innovationsstrategin.

Här
kan du läsa mer om Arbetsplatslärande som en social innovation