– Vi ska utveckla formerna för arbetsplatslärande och göra lathundar som kan hjälpa företagen på traven- framförallt få in arbetsplatslärande i strukturerna så att kunskapen får ett sammanhang och inte bara blir lösryckta aktiviteter. Foto: Sveriges Bygg- och järnhandlareförbund

Kompetenskortet hittar luckorna

– Målet är att en betydande del av våra medlemmar ska använda sig av kompetenskortet i sina kompetensutvecklingssatsningar, det ligger inte ljusår bort.

Det säger Bygg- och järnhandlarnas Vd Ulf Gustafsson. Sedan 2011 har branschföreningen drivit socialfondsprojektet Kompetenskort som utvecklat en programvara med samma namn. Med applikationen kan chefer planera kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med den anställde.

– I programmet finns 78 branschspecifika kompetenser och beskrivningar av dess innehåll. När det är dags för utvecklingssamtal kan chefen plocka ut de kompetenser som är intressanta i sammanhanget.

På en skala från ett till fyra anger chefen hur viktiga olika kompetenser är, exempelvis behöver en butikssäljare kanske ha en fyra i sälj, men bara en tvåa i ekonomi. Programmet hittar sedan vilka luckor som behöver fyllas och kan tillsammans med den anställde lägga upp en utvecklingsplan.

– Detta underlättar för företagen att jobba välstrukturerat, säger Ulf Gustafsson.

Konkurrenskraften ligger i kunskap

Han har arbetat inom bygg- och järnhandeln sedan 80-talet. Inom utbildning har han engagerat sig under nästan hela sitt yrkesverksamma liv.

– Under åren har jag lagt märke till att det som särskiljer framgångsrika företag, är ofta att de arbetar målmedvetet och strukturerat med kompetensutveckling.

Att göra branschen mer attraktiv, att öka lönsamhet och konkurrenskraft samt att öka fokuseringen på kompetensfrågorna, har varit de viktigaste målen för projektet.

– Under 2000- talet har branschen blivit alltmer konkurrensutsatt. Det som skiljer fackhandlarna från lågpriskanaler som exempelvis Rusta och Claes Ohlson är att våra medarbetare är välutbildade, det är där konkurrenskraften ligger, men då måste de också vara välutbildade i verkligheten.

En "utvecklingsmotor" implementerar och sprider

Alla Bygg- och järnhandlarnas 750 medlemsföretag kommer att få tillgång till dataprogrammet Kompetenskort efter projektets slut år 2014. I dagsläget deltar sju stora företag; Beijer, XL Byggpartner Fredells, Flinks, Wirströms, SMC och Woody Huddinge. Tillsammans har de runt 700 anställda.

– Alla företag har en representant som vi kallar "utvecklingsmotor". Det är ofta personer med tyngre poster som Vd eller HR-chef, som har mandat att förändra organisationerna. I rollen som utvecklingsmotor ska de implementera processen i sin verksamhet och sprida den till andra organisationer.

Lathund för arbetsplatslärande

Utöver utvärderingsverktyg av personalens styrkor och svagheter, innefattar Kompetenskort också metodhandböcker skräddarsydda för olika typer av verksamheter, från stora koncerner till den individuella företagaren, och en kurskatalog. Projektet kommer att utforma utbildningar som företagen kan genomföra gemensamt.

– Vi ska utveckla formerna för arbetsplatslärande och göra lathundar som kan hjälpa företagen på traven– framförallt få in arbetsplatslärande i strukturerna så att kunskapen får ett sammanhang och inte bara blir lösryckta aktiviteter.

Många medlemsföretag är intresserade av programmet, men att hålla intresset uppe så att strukturerad kompetensutveckling blir en punkt på dagordningen är den stora utmaningen, enligt Ulf Gustafsson.

– Jag tror att vi är hjälpta av att de som driver frågan i företagen har mandat. Det har också varit enkelt att väcka entusiasm hos medarbetarna, de blev indragna i ett tidigt skede– delaktighet är A&O för att implementeringen ska lyckas, det är lätt att säga, men det är svårare att leva som man lär, säger han.