- Det är ett av Unionens medlemmars största problem- de har svårt att veta var de ska vända sig om de är intresserade av utbildning eller utveckling, säger Unionens Ulrika Hektor. Foto: Johanna Senneby

Skotska statens insatser inspirerar Unionen

Workshop

- I Skottland finansierar staten löner för representanter som besöker arbetsplatser och informerar de anställda om vilka möjligheter som finns för kompetensutveckling, säger Fiona Wilson, ESF-koordinator på Scottish union learning, under ett besök i Stockholm.

I samband med besöket höll A&O en workshop om långsiktiga effekter av arbetsplatslärande och om hur samverkansmodeller för arbetsplatslärande kan se ut. Med mandat av den skotska regeringen drivs organisationen Scottish trade union congress (STUC). De arbetar med kompetensutveckling av människor i anställning på uppdrag av 37 fackförbund med runt 630 000 medlemmar, bland annat genom det ESF-finaniserade projektet Scottish union learning (SUL). På workshopen, som hölls i Stockholm den 22 maj, representerades organisationen även av Sylvia O'Grady, ansvarig för livslångt lärande, och professor Patricia Findlay.

Skotska staten betydande roll

Unionens kompetensexpert Ulrika Hektor var på plats för att ta del av STUCs erfarenheter. Enligt henne är Skottlands system svårt att applicera på Sverige, bland annat på grund av våra olika arbetsmarknadsstrukturer, men hon såg flera delar som både Sverige och Unionen kan hämta inspiration från. En av dem är det system där 2000 representanter från STUC (Union Learning Representatives) informerar anställda på framförallt fackanslutna arbetsplatser, om vilka utbildningar som finns att tillgå.

- Representanterna tar reda på vilka utbildningsbehov som finns på de olika arbetsplatserna. De anställda får också information om vilka utbildningar de kan ta del av, allt från IT till språk. Majoriteten av utbildningarna hålls sedan på arbetsplatsen och anpassas till den tid och plats som är bäst för de anställda, säger Fiona Wilson.

Här spelar den skotska staten en betydande roll. De betalar representanternas löner och har lagstiftat om att de ska avsätta ett visst antal timmar för detta arbete. Ulrika Hektor menar att den svenska staten skulle kunna göra en liknande insats.

- Det är ett av Unionens medlemmars största problem- de har svårt att veta var de ska vända sig om de är intresserade av utbildning eller utveckling. De som är anslutna till kollektivavtal har traditionellt haft bättre förutsättningar att få hjälp med utbildning via Arbetsförmedlingen, men på senare tid har även det försämrats, säger hon.

Skotska erfarenheter visar att om staten skjuter till en summa pengar till en kompetensutvecklingssatsning, brukar arbetsgivarna och facken snart komma med. Men samtidigt ser förutsättningarna i Skottland och Sverige olika ut.

- I Skottland är endast runt 20 procent av befolkningen i arbetsför ålder anslutna till facket, i Sverige ligger siffran på drygt 70 procent så kostnaderna för de två staterna ser ju lite olika ut. En sådan satsning skulle bli mycket dyrare i Sverige, säger Ulrika Hektor.

Inspiration inför omställningsavtal

Ursprunget till statens satsning på union learning var en välvillig Labourregering som ville satsa på utveckling av arbetslivet och att facken skulle vara en del av satsningen.
Ulrika Hektor jobbar i skrivande stund med förarbetet till de kommande omförhandlingarna till omställningsavtalet mellan Unionen, Svenskt Näringsliv och PTK, en förhandlings- och samverkansorganisation för privatanställda. Hon tycker därför att incitamentet till det politiska beslutet är intressant.

- För Unionen är kompetensutveckling av anställda är en viktig del av omställningsavtalet. Som ett komplement till parternas eventuellt ökade ansvar för kompetensutveckling i arbetslivet, tittar vi också på vad staten skulle kunna bidra med, säger Ulrika Hektor.

De som börjar lära vill lära mer

Projektet Scottish union learning finansieras av den skotska staten och Europeiska socialfonden. Statens finansierar fackens arbete med att förbättra anställdas tillgänglighet till livslångt lärande, utbildning av representanter och kostnader för att skapa en struktur för livslångt lärande.Socialfonden finansierar bland annat de anställdas utbildningar och andra kostnader som arbetsplatslärande medför. Socialfonden säkerställer också att facken har kontroll över lärandet och på vilket sätt det utförs.

Forskaren Patricia Findlay är Professor of Work and Employment Relations vid University of Strathclyde, med vilka STUC har ett nära samarbete. Hon följer organisationens arbete och hittills ser resultaten goda ut. Mellan 2009 och 2011 har 3302 personer utbildats.

- 97 procent av dem uppger att de vill lära mer. Vi brukar prata om "the learning escalator" när en person, ofta med låg utbildning, börjar med en kurs som kanske inte ger dem yrkesmässig kompetens, men de får mjuka värden, som bättre självförtroende till exempel. De tenderar sedan att själva se kompetenser som de saknar i sitt yrkesliv och blir mer benägna att fortsätta utbilda sig, säger Patricia Findlay.

Hon menar att utbildning gynnar alla parter- exempelvis får individen högre kompetens, arbetsgivarna får mer välutbildad personal och facken får fler medlemmar.

- Innan projektet visste vi att det fanns en efterfrågan på kompetensutveckling, men inte hur den såg ut. På en undersökning, som vi gjorde innan projektets start, svarade 54 procent av anställda på utvalda arbetsplatser att de gärna eller kanske ville kompetensutveckla sig.

Om man applicerar det på projektets målgrupp blir det 400 000 personer.

- Det är stor efterfrågan, så vi har mycket kvar att göra. Det kommande året satsar vi på att utbilda ytterligare 3 000 personer, säger hon.

Här kan du läsa tidigare artiklar på ämnet, mer om STUC och samarbetet med A&O:

Facken tar täten i Skottland

Kompetensutveckling lyfter BBC Skottland

A&Os samarbete med STUC

Scottish Union Learning

STUC