De sociala aspekterna på arbetsplatsen är särskilt viktiga för undersköterskornas lärande. Min avhandling visar att möjligheten för dem att utvecklas i sitt arbete till mångt och mycket beror på sjuksköterskorna, säger Erica Byström, nybliven doktor i pedagogik vid Linköpings universitet. Foto: Daniel Byström

Sociala aspekter viktiga för arbetsplatslärande

 

I en tid då andelen äldre i Sverige ökar, är behovet av en effektiv vård stort. Inom sjukvården väntar också stora pensionsavgångar och inom de tio närmaste åren behövs runt 25 000 nya undersköterskor ­- en efterfrågan som kan bli svår att möta då få söker sig till utbildningen och än färre stannar i yrket. A&O:aren Erica Byström, nybliven doktor i pedagogik vid Linköpings universitet, har i sin avhandling Ett lärorikt arbete?: Möjligheter och hinder för undersköterskor att lära och utvecklas i sjukvårdsarbetet, bland annat studerat hur villkoren för lärande ser ut för undersköterskor.

– De sociala aspekterna på arbetsplatsen är särskilt viktiga för undersköterskornas lärande. Min avhandling visar att möjligheten för dem att utvecklas i sitt arbete till mångt och mycket beror på sjuksköterskorna, säger hon.

Ofta arbetar undersköterskor och sjuksköterskor i par. En inkluderande och tillåtande sjuksköterska kan låta undersköterskan göra vissa speciella arbetsuppgifter som är lite mer krävande och därför också möjliggör lärande och utveckling i arbetet, till exempel att sätta nålar.

– Samspelet mellan individen och verksamheten är också viktigt. Flera undersköterskor betonar att lärande i arbetet, men också kurser, ska gynna både arbetstagaren och verksamheten, säger Erica Byström.

Organisationen kan vara ett hinder för lärande
Vilken tillgång till lärande på arbetsplatsen en undersköterska har, beror också på hur arbetet organiseras. Exempelvis har operationsverksamheten i det undersökta landstinget decentraliserats. På en av vårdenheterna utförs numera bara stora och avancerade operationer som kräver specialistsjuksköterskor.

– Det har medfört att undersköterskornas arbete blivit alltmer inriktat på service- och omkringuppgifter, vilket inte är lika utvecklande för undersköterskor som gärna vill ha arbetsuppgifter nära såret. För att de ska få möjlighet till lärande och utveckling är det viktigt att arbetet organiseras så att de inte hamnar för långt ifrån vårdens kärna, säger Erica Byström.

Men det räcker dock inte att endast lära av egna erfarenheter eller av arbetskamrater. En undersköterska säger: "Jag kan stötta i mångt och mycket, men jag har ju inte grunderna teoretiskt". Därför behöver undersköterskor också få ta del av formella läraktiviteter. Ett väldigt begränsat kursutbud ställer dock till det, och de kurser som finns rör inte alltid det direkta vårdarbetet.

– Ibland kan de få delta i kurser för sjuksköterskor, men då utan att erhålla något kursintyg, säger Erica Byström.

Utbildning höjer status
För att möta den ökade efterfrågan på undersköterskor krävs förändring. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över hur vård- och omsorgsprogrammet kan bli mer populärt, bland annat står ett återinförande av yrkesexamen för undersköterskor på agendan. Men förutom en översyn av gymnasieutbildningen är det också viktigt att arbetsgivaren erbjuder medarbetarna ansvar och utveckling.

– De som läser vård- och omsorgsprogrammet behöver rustas för att klara av sjukvårdsuppgifter, som ibland kan vara ganska krävande. En nysatsning på utbildningen kan höja yrkets status och om undersköterskorna därtill får bra möjligheter att lära i arbetet kan det leda till att flera vill arbeta inom vården, säger Erica Byström.

Här kan du ladda ner avhandlingen i sin helhet

Text: Johanna Senneby