Bildtext

Sture Nordh vill ge Socialfonden tydligare profil

Arbetsmarknaden i Sverige är föränderlig. Varje år omsätts 400 000 - 500 000 jobb. Arbetens livslängd är kortare idag än tidigare och det är inte längre självklart att anställda är kvar på samma arbetsplats under många år. För att en person ska kunna ändra inriktning många gånger under sitt arbetsliv måste det finnas goda möjligheter till omställning. Det säger Sture Nordh, ordförande för TCO, när A&O träffar honom under Almedalsveckan 2010.

Inlåsning skapar ohälsa

– Även om man har god utbildning från början så är arbetslivet 40 år. Det betyder att din utbildning inte är så fräsch efter 20 år, oavsett var du arbetar. Alltså måste man kunna vidareutbilda sig. Men också för att jag ska utvecklas som person. Utbildning gör mig till en bättre anställd eller företagare, säger han.

Cirka en tredjedel av alla på arbetsmarknaden vill byta jobb men kan inte, på grund av för lite eller för begränsade kunskaper. Det ger inlåsningseffekter.

– Vi vet att den här typen av inlåsningseffekter skapar vantrivsel, låg motivation och effektivitet. I längden leder det till att personer drivs ut från arbetsmarknaden, säger Sture Nordh.

– Därför är möjlighet till kompetensutveckling viktigt, inte bara för dem som är arbetslösa utan också för dem som har jobb.

Risk för arbetskraftsbrist

– Det är stor risk för arbetskraftsbrist under de kommande tio åren. Om många pressas ut från arbetsmarknaden på grund av vantrivsel, förlorar vi en massa resurser i ekonomisk tillväxt och välfärd. Ekonomin blir helt enkelt mindre än vad den skulle vara om folk kan bidra till produktiviteten.

En annan anledning till varför det är angeläget att hitta bra metoder för kompetensutveckling, menar Sture Nordh, är att vi redan nu vet att hela nettoökningen av arbetskraften under de kommande tio åren, kommer ha utländsk bakgrund. Det handlar både om personer som är på väg hit och dem som redan är här. Det är alltså inte fråga om arbetskraftsinvandring i den meningen som fanns under 60-talet.

– Vi måste komma till rätta med den diskriminering som finns på arbetsmarknaden och få människor att förstå att kompetens kan se olika ut. Om de som har utländsk bakgrund utestängs får det samma konsekvens. Ekonomin blir mindre, om man bortser från de rent mänskliga konsekvenserna.

Socialfonden behöver tydligare profil

Vilken roll tycker du att Socialfonden bör spela i det här sammanhanget? Hur utnyttjar vi resurserna på bästa sätt?

– När det gäller personer med utländsk bakgrund, behöver deras yrkeserfarenheter och utbildningar valideras, här kan Socialfonden spela en viktig roll.

– Inför nästa programperiod måste Socialfonden få en tydligare profil, för att bli mer känd för företagare. Och inom det här området som handlar om omställningsförmåga. Det borde Socialfonden ägna sig åt. Helst skulle jag vilja att den gick att marknadsföra som ett stöd till dig som individ och till dig som företagare, för att öka eller behålla konkurrenskraften.

Sture Nordh tycker att det saknas resurser till stöd för individers kompetensutveckling. Trots att det många gånger är en förutsättning för att de ska kunna bli kvar i arbetskraften till och med pensionsåldern.

– Det finns ingen viktigare fråga för samhälle, individ och företag än att få in människor i arbetskraften med egenförsörjning.

– Men med förutsättningarna som finns idag, tycker jag att resultatet av Socialfonden har varit bra och särskilt ansträngningarna som gjordes i samband med krisen. Men om vi minskar en del av den administrativa belastningen kan vi göra det ännu bättre.

Uppsägningar dyrare än utbildning

Sture Nordh syftar på de varselprogram som genomfördes på bland annat Saab, där anställda fick gå socialfondsfinansierade utbildningar på deltid när produktionen låg nere.

– Det är dyrt att göra sig av med personal. Det fick företagen erfara under 90-talskrisen då arbetsgivare underskattade kostnaden för nyrekryteringar och inskolning, när konjunkturen  väl vände.

Sture Nordh tror att de erfarenheterna är en av orsakerna till att många industriföretag försökte behålla strategiskt viktig personal under finanskrisen.

– Att kunna använda Socialfonden för att stödja den typen av utbildningsprogram och sänka ribban för omedelbar uppsägning och istället rusta personalen för bättre tider var bra.

– Det skulle vara bra, nu när man inleder diskussioner kring hur Socialfonden ska utformas inför nästa period, att man skriver in i programdokumentet att man ska kunna göra den här typen av insatser vid konjunktursvackor och fallande efterfrågan.