Tomas Tobé (m) är ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Foto: Emilia Öije

Tomas Tobé (m): Kompetensutveckling bör regleras i kollektivavtal

Minst 75 procent av Europas befolkning mellan 20-64 år i sysselsättning, det är målet med Europa 2020-strategins flaggskepp "EUs agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen". Bättre fungerande arbetsmarknader, bättre jobb och bättre arbetsförhållanden ska öka sysselsättningen inom EU med en procentenhet per år. Ett av medlen för att nå dit är kompetensutveckling av människor i anställning. Men hur ställer sig svenska politiker i frågan?

Hur ser du på Socialfondens roll i frågan om kompetensutveckling?
- Att ta tillvara och utveckla möjligheterna till utbildning och kompetensutveckling är viktigt för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Socialfonden bidrar på ett värdefullt sätt till många kompetensutvecklingsprojekt som underlättar för sysselsatta att utvecklas i takt med arbetslivets krav.

Vad gör ni för att människor i anställning ska få tillgång till kompetensutveckling?
- Behovet av utbildning gäller inte bara teoretiska utbildningar, det finns även ett stort behov av utvecklat yrkeskunnande. Därför har vi också satsat på att utveckla det yrkesmässiga lärandet. Exempelvis har vi ökat antalet platser i utbildning och praktik, särskilt för de personer som riskerar långtidsarbetslöshet. Även antalet platser inom Yrkesvux och Yrkeshögskolan har ökats tillfälligt.

Hur ska människor som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden i samband med exempelvis omställning av industrin få tillgång till kompetensutveckling?
- Omställningsorganisationerna (kollektivavtalsstiftelser som har skapats med gemensamma insatser från respektive arbetsgivarförening och deras motparter fackföreningarna, de tre största är Trygghetsrådet, Trygghetsstiftelsen och Trygghetsfonden red.anm.) har en viktig roll. Vi har också förstärkt resurserna till Arbetsförmedlingen. Deras kunskap är av betydelse för andra aktörer i tillväxt- och utvecklingsarbete på olika nivåer, exempelvis för arbetet i de regionala kompetensplattformarna.

- Exempelvis har vi lagt ett förslag om tillfälliga insatser inom högskola, yrkeshögskola och yrkesvux för att underlätta omställning i Trollhättan och Västra Götaland. Det rör sig om totalt 3 750 utbildningsplatser och 376,5 miljoner kronor mellan 2012 och 2014. Förslaget satsar även på näringslivsutveckling, stärkt entreprenörskap och ökad innovationsförmåga för att möta det särskilda omställningsbehovet i regionen.

Vem bör ha ansvar för kompetensutveckling av anställda?
- Stat, arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och den enskilda individen bör i sina olika roller verka för att de möjligheter till kompetensutveckling som finns tillvaratas. Det kan ske genom kurser eller utbildningar förlagda på arbetsplatsen eller vid högskola, universitet eller annan utbildningssamordnare. Men det kan även handla om utveckling genom nya arbetsuppgifter eller sociala kontakter och nätverk.

Hur ser du på statens ansvar?
- För att öka möjligheten för människor att återgå till arbete är det viktigt att den arbetssökande behåller kontakten med arbetsmarknaden och bibehåller kompetensen under perioder av arbetslöshet. Därför satsar vi på en arbetsmarknadspolitik med aktivitet, praktik och utbildning till dem som är i behov av förstärkt kompetens eller fortsatt kontakt med arbetslivet.

- För att stödja långtidsarbetslösa och andra grupper med svag förankring på arbetsmarknaden har vi satsat på ett arbetsmarknadspaket med en rad åtgärder för att möta den sämre utvecklingen på arbetsmarknaden. Vi har bland annat satsat på ökade resurser till Arbetsförmedlingen, fler platser i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, olika former av anställningsstöd och nystartsjobb.

Hur ser de andra arbetsmarknadsparternas ansvar ut?
- En attraktiv arbetsgivare skapar goda förutsättningar för kompetensutveckling, men det ligger även ett ansvar hos de enskilda individerna. De bör ta tillvara de möjligheter som finns till kompetensutveckling, men även följa hur utvecklingen förändras inom det egna yrket. Det finns kollektivavtal som innehåller krav på kompetensutveckling och många arbetstagarorganisationer arbetar för att deras medlemmars kompetens utvecklas i takt med förändrade krav på arbetsmarknaden.

- Arbetsmarknaden ställer även krav på att det är möjligt att röra sig mellan yrken. Här har politiken ett stort ansvar för att se till att vi har ett brett och välfungerande utbildningssystem med en tydlig koppling till arbetsmarknaden och en arbetsförmedling som matchar arbetssökande mot jobb. Här har även de omställningsförsäkringar som finns mellan arbetsmarknadens parter en stor betydelse.

Hur kan en struktur för kompetensutveckling av anställda se ut?
- Erfarenheter från tidigare försök har tydligt visat att ett statligt genomförande av till exempel kompetensförsäkringar skulle innebära ett komplext regelverk. Kompetensutveckling i denna form är därför en lämplig fråga för arbetsmarknadens parter att diskutera och komma överens om i kollektivavtal.

Har frågan om kompetensutveckling av anställda hamnat i skymundan?
- Nej, den är högst aktuell. Att Sverige har en arbetskraft med god kompetens är en förutsättning för att våra företag ska kunna växa, att människor ska kunna byta jobb och för att Sverige ska vara väl rustade i global konkurrens. Detta har varit en viktig del i hur Sverige klarat den ekonomiska krisen och dess följder.

Vad gör ni för att föra upp frågan på agendan?
- Jobben är vår viktigaste fråga och vårt mål är fullsysselsättning. Kompetensutveckling är därmed något som vi naturligt beaktar i vår politik. Vi arbetar för att dagens utbildningssystem i bättre utsträckning ska svara upp mot den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden.

- Samtidigt tror jag även att synen på kompetens behöver utvecklas. Arbets¬givare bör utgå från ett förhållningssätt där man till exempel kvalificerar unga.

Varför är kompetensutveckling av människor i anställning viktigt?
- Kompetens ger oss trygghet i det jobb vi har och kompetensutveckling ger oss trygghet och ökade förutsättningar att växla mellan olika arbetsuppgifter eller arbetsplatser. Idag är det vanligare att man både jobbar längre och byter jobb fler gånger under ett arbetsliv än vad det varit tidigare, då är det viktigt att det finns goda möjligheter att fördjupa eller bredda sitt kunnande. Kompetensutveckling är utslagsgivande för ett långt och utvecklande arbetsliv men också för att företag ska vara konkurrenskraftiga.

Läs mer:

Ylva Johansson (s): Parterna bör gå samman i en kompetensförsäkring

EU2020- för en bättre arbetsmarknad