Vad är vitsen med jämställdhet?

Krönika

Jämställdhet och lärande hänger ihop. Jag får ofta frågan om vad som är nyttan med jämställdhet i arbetslivet. På ett sätt är ju svaret givet. Självklart ska kvinnor och män ha lika villkor och möjligheter. Alla utbildningar, yrken, arbetsplatser och nivåer ska kännas naturliga och vara öppna för dig, oavsett vilket kön du har. Och vi ska inte få lön efter kön. Jämställdhet är en demokrati-, rättvise- och maktfråga med många dimensioner som det inte går att blunda för. Vi är långt ifrån där ännu, men det finns en allmän medvetenhet om problemen och kunskaper om orsaker. Det finns också många exempel bra lösningar och positiv utveckling.

Det är alltså inte detta som menas med frågan, utan snarare: På vilka sätt kan vi ha nytta av jämställdhet på ett mer direkt sätt, ute på arbetsplatserna? Vad finns det för positiva bieffekter? På vilka sätt kan jämställdhet vara ett redskap för annan utveckling? Kanske ökad lönsamhet och mer effektiva organisationer? I min tidigare forskning, som jag beskriver i boken Att återställa ordningen, har jag sett att jämställda organisationer åtminstone fungerar bättre och har bättre arbetsmiljö. Jämställdhet är helt enkelt en förutsättning för en långsiktig organisationsutveckling.

Vad har då detta att göra med arbetsplatslärande?

En första uppenbar koppling är att ojämställdhet i form av fördomar om kvinnor och män, könsuppdelade organisationer och könsmärkta arbeten skapar hinder för individens lärande och utveckling.

Könstyngda arbeten kan vara svåra att få lära sig om du tillhör det andra könet. Detta gäller både det informella vardagliga lärandet som sker tillsammans med arbetskamrater och det formella lärandet i form av kurser och utbildningsdagar. Det kan också vara svårt att bli sedd som kunskapsbärare, som kompetent, om du har "fel" kön.

För individen hindras alltså det fria och krokiga lärandet och därmed också möjligheter till rörlighet. Könsblandning och rörlighet på arbetet är viktigt för att nå jämställdhet. Om fler personer får prova fler saker förhindrar vi att människor blir inlåsta i könsfack. Kompetensutveckling är ett medel för jämställdhet och jämställdhet är ett redskap för kompetensutveckling.

Det könsmärkta lärandet och könsuppdelning skapar även hinder för organisationens lärande. Kreativitet och innovativitet kräver rörlighet, såväl inne i människor som mellan människor. Om kön får styra vem som ska göra vad och vad man ska lära sig försämras organisationens utvecklingsmöjligheter.

Dels utnyttjas inte all kapacitet och dels finns risk att organisationen låser fast sig själv i gamla och kanske onödiga hjulspår. Jämställda organisationer verkar ha bättre möjligheter för organisatoriskt lärande.

Jämställdhetsintegrering är ett av skallkraven inom ESF. Tyvärr blir det många gånger bara fina ord i projektplanen och sällan åtgärder och aktiviteter. Anna Isakssons avhandling Att utmana förändringens gränser från 2010 beskriver hur Equal-projektens syften och problembeskrivningar byggde på genusteoretisk förståelse av ojämställdhet i arbetslivet (organisationsförändringar, arbetsmarknadsstrukturer och konkreta åtgärder). Många av projektens aktiviteter hamnade dock på en mer begränsande nivå och handlade ofta om frivilliga förändringar av individer, gärna med en bibehållen naturlig olikhet mellan könen. Sådana jämställdhetsåtgärder ger inte lika stora positiva bieffekter som jag ovan beskrev. I värsta fall finns risk att ojämställdhet bibehålls eller till och med skapas.

Inom A&O har vi nu påbörjat en studie av om denna bild av projektens användning av jämställdhetsintegrering stämmer även idag. Vi vill framför allt undersöka hur projekten använder sig av jämställdhetsintegrering och genuskunskaper som ett medel för kompetensutveckling, arbetsplatslärande och organisationsutveckling och hur de praktiskt utför sin kompetensutveckling som ett medel för ökad jämställdhet.

På detta ämne håller jag tillsammans med Gunilla Jansson, projektledare för Tillämpad jämställdhet, Räddningstjänsten Syd, ett frukostseminarium den 9 maj i Stockholm. Välkomna!

Lena Abrahamsson är professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Hon är också vice ordförande i A&Os ledningsgrupp.