Projektet Språksam syftar till att validera sina deltagare mot betyg. En av arbetsplatserna inom projektet är Lötsjögården, där jobbar Sara Dirie, Nuura Ibrahim, Yeni Warsitha, Medhanie Ailai och Lemlem Hailu. Foto: Gabriella Markos Tolsén

Validering mot betyg gynnar individen

Det säger Kerstin Sjösvärd som är projektledare för Arbetsam, en utveckling av projektet Språksam som genomfördes mellan år 2009 och 2011.

- Vi är angelägna om att validera mot det reguljära betygssystemet- både för individens och för verksamhetens skull. Och oavsett om man validerar mot betyg eller mot andra kriterier är det viktigt att arbetsgivarna engagerar sig och formulerar vilka krav på yrkeskunskaper som arbetet ställer.

- Det finns mycket i andra metoder som är bra. Ett problem med validering mot branschkriterier, är att personerna blir bundna vid en typ av arbetsplatser, ett annat är att arbetsplatserna kan se väldigt olika ut.  Betyg kan man använda överallt, säger hon.

 Gammal omvårdnadsutbildning

En bit utanför Stockholm ligger Hässelby Villastad. Här bor en stor andel utlandsfödda. Vid busshållplatsen Åkermyntan ligger Skolörtens äldreboende, där jobbar Leonel Vasques sedan sju år tillbaka.

Han är vårdbiträde och var språkombud i projektet Språksam som arbetade för att höja kompetensen inom äldrevården i Stockholm. Han är också en av dem som måste få sin kompetens validerad, för att den ska räknas som giltig enligt dagens utbildningsstandard. Dagens utbildning ställer nämligen mycket högre krav på studenterna än vad den gjorde för bara tio år sedan. Det är ett dilemma för många inom yrket.

Men det fanns fler skäl till att starta Språksam. Med en hög andel utlandsfödda i vården, inte sällan med låg utbildning, blev dokumentationen av personalens arbete med de boende lidande.

- Det är framförallt på grund av språksvårigheterna som det brister. I dag måste du kunna prata flytande svenska om du ska gå omvårdnadsprogrammet. Jag vet inte om vår personal hade klarat sig där, säger Leonel Vasques.

Både arbetsplatsens och individens behov

- Vi utgick ifrån arbetsplatsens behov av kompetens och individens behov av kunskaper. Sedan kopplade vi ihop det med kriterierna i det formella betygssystemet, säger Kerstin Sjösvärd.

Hon menar att just omvårdnadspersonal, är en av de grupper som verkligen gynnas av att valideras mot betygssystemet.

- Det finns ju generella kompetenser för yrkeslivet, som att kunna arbeta både självständigt och i grupp, till exempel. Sedan kan man ju också utforma branschkriterier, men det ersätter inte utbildning. I bästa fall kan de två systemen komplettera varandra.

Hon menar att, när arbetet har med människor att göra, krävs både de praktiska och teoretiska bitarna. Och omsorgsarbete är ett avancerat arbete, bland annat i fråga om de etiska aspekterna.

- Omvårdnadspersonal behöver både teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet för att kunna göra bedömningar. Ta hemtjänsten som exempel. När du kommer hem till en boende kan du ställas inför en helt annan situation än vad du planerat för. Den du besöker kanske mår dåligt. Då måste du själv komma fram till hur du ska göra och sedan kunna reflektera över hur det blev.

Bristande kompetens och högre krav

Leonel Vasques tar av sig Foppa-tofflorna och lägger upp benen i den bruna soffan. I det lilla rummet som ligger avskilt från själva demensboendet på Skolörtens äldreboende, står en gammal stationär dator. På den ska de anställda skriva in exakt vad de gör med varje boende varje dag. När de duschar, tar en promenad, äter frukost, lunch och middag. De boendes anhöriga har tillgång till dokumentationen vilken tid på dygnet som helst.

- Precis allt ska skrivas in, om det inte är dokumenterat, är det inte gjort. Tidigare kände sig många osäkra på dokumentationen och tog hjälp av kollegor när de skulle dokumentera. Men vad händer om de försvinner? Och vad händer om vi privatiseras? Då måste personalen kunna stå sig i konkurrensen, säger han.

Skolörtens äldreboende har lojal personal. Många har jobbat inom yrket i över 20 år.

- Den tidigare omvårdnadsutbildningen ställde för låga krav. I dag ser det annorlunda ut, även på arbetsplatserna. Hur duktig vår personal än är på sitt yrke, så håller inte deras kompetens i dagens läge, säger Leonel Vasques och berättar att just lärandet på arbetsplatsen spelar en viktig roll för den här gruppen.

- En del av deltagarna har inte gått i skolan längre än två år, då skapar arbetsplatslärande trygghet. Att blanda teori och praktik och vara kvar på samma plats betyder att du har kvar samma roll.

Början på en inlärningsprocess

I projektet Arbetsam är 74 arbetsplatser involverade och 800 personer anmälda till utbildning. I föregångsprojektet Språksam deltog 24 arbetsplatser och ungefär 100 betyg utfärdades. Även om Kerstin Sjösvärd är väldigt angelägen om de möjligheter som personalen får om de har ett betyg, ser hon inte själva betyget som målet.

- När jag tänker på validering så ser jag det som ett jättebra sätt att närma sig någon som ska delta i kompetensutveckling. Det är en början på en inlärningsprocess, där man utgår ifrån vad man kan, säger hon.

Däri ligger också en del av skillnaden mellan validering mot betyg och validering mot branschkriterier ligger. Den tidigare syftar i större utsträckning till fortsatt utbildning.

- Det har med förändrad attityd till utbildning att göra. De hinder som finns för regelbunden kompetensutveckling på arbetsplatsen ska ju bort under projektårens gång. I slutändan tror jag att kompetensutvecklingen hänger mycket på en tätare samverkan mellan utbildningssystemet och arbetslivet. Att det finns en långvarig relation däremellan.

"Vi jobbar med människors livskvalitet"

Projektet Språksam har lett till just detta, en attitydförändring hos personalen.

- En kvinna var negativt inställd till projektet redan från början. Hon gnällde och svor och tyckte att allt var skit. Jag kunde aldrig tänka mig att det skulle gå bra för henne, men hon var den som utvecklades mest. På Språksams avslutning pratade hon inför 250 människor, säger Leonel Vasques.

Flera av projektdeltagarna har sökt vård- och omsorgsprogrammet till våren.

- Vi jobbar med människors livskvalitet, det måste finnas krav på vårdpersonalen. När jag kommer till jobbet på morgonen och ska gå in hos en boende har jag ett val. Det jag säger och hur jag beter mig kommer att påverka hela deras dag. Det måste man tänka på, säger Leonel Vasques.

Text: Johanna Senneby

Här kan du läsa våra andra artiklar om validering

Synligjjord kompetens ger konkurrensfördel

Vägen till ett gemensamt valderingssystem

Krönika: Per Andersson om validering

När organisatoriskt lärande når långt

Vem vinner på validering?