- Du kan vara erkänt duktig på en arbetsplats, men när du ska byta jobb så finns det få system som visar vad du kan, säger Leif Berglund som är forskare vid Luleå tekniska universitet. Foto: Anna-Karin Florén

Vem vinner på validering?

- Validering är som en ficklampa för att belysa kompetens, säger Leif Berglund.

Han är sociolog vid institutionen för ekonomi, teknik och samhälle på Luleå tekniska universitet och doktorerade år 2006 med avhandlingen "På spaning efter arbetsplatsvalidering". Att vi idag behöver validering för att utvärdera människors kunskaper är för honom en självklarhet. Validering gynnar nämligen både individen, samhället och arbetsgivaren.

-För det första kan det ge den enskilde en bättre position på arbetsmarknaden med synliggjord kompetens, vilket är positivt för både samhället och individen. För det andra för arbetsgivaren som synliggör och legitimerar kompetensen på arbetsplatsen.

Referenser och provanställningar i all ära, men enligt Leif Berglund är de metoderna godtyckliga.

- Du kan vara erkänt duktig på en arbetsplats, men när du ska byta jobb så finns det få system som visar vad du kan, säger han.

 

Mot betygssystemet eller mot branschkriterier?

I huvudsak finns det två olika former av validering. Antingen valideras individen mot det formella betygssystemet eller mot branschkriterier.

I det första fallet mäts en persons kunskaper mot kraven i det formella utbildningssystemet. Om han eller hon tillgodogjort sig delar av en gymnasieutbildning, genom till exempel yrkeserfarenhet, kan kunskaperna enkelt kompletteras. Istället för att läsa tre år, kan det räcka med ett par terminers studier för att nå fullständig gymnasiekompetens.

Vid validering mot branschkriterier mäts en persons kunskaper mot krav som ställts upp av ett en bransch, oberoende av det formella betygssystemet. Det kan vara ett sätt att snabbt få ut individer i arbete.

- Om det finns ett behov av plattsättare på arbetsmarknaden kan Arbetsförmedlingen leta reda på arbetslösa med det intresset och validera deras kunskaper och kompetens. Då blir det som en rutschbana in i arbetslivet, säger Leif Berglund.

 

Validering mot betyg bäst för individen

Leif Berglund menar att det finns avgörande skillnader mellan metoderna.

- När det gäller validering mot gymnasiebetyg, syftar den till att främja individen, snarare än att uppfylla arbetsmarknadens behov.

Näringslivet, staten och i viss mån kommunerna förespråkar validering mot arbetsmarknadens behov. Stat och kommuner anser att metoden stimulerar arbetsmarknaden, näringslivet att den kan gynnar lönsamheten.

- Det offentliga har ansvar att utveckla och leverera kompetens till arbetsmarknaden. Men kommunerna har även ansvar för att värna demokrati och stödja individer med låg utbildningsnivå och som riskerar utanförskap, säger Leif Berglund.

Ur denna aspekt har kommunerna dubbla sympatier.

- Egentligen är det bara arbetslösa i arbetsmarknadsåtgärder som valideras mot betygssystemet, för att få stärkt position på arbetsmarknaden. För dem är validering ett viktigt verktyg för att synliggöra informell kompetens.

 

Problematisk kostnadsfråga

Frågan om vem som egentligen gynnas av validering är också avgörande för synen på vem som ska stå för kostnaderna. Leif Berglund berättar att praxis är att den som initierar, betalar.

- Om Arbetsförmedlingen gör det med syfte att hjälpa någon att komma in på arbetsmarknaden så betalar de. Om individen själv påkallar validering kan han försöka få någon annan att betala, men i princip får man betala för den själv. Oftast i praktisk mening genom att man går någon utbildning där validering kan ingå som ett moment, säger han.

Betalningsfrågan är dock inte helt oproblematisk. Leif Berglund menar att arbetsgivare, framförallt inom det privata näringslivet, generellt sett inte vill betala för validering av sina anställda.

- Detta är en för dyr och alltför osäker investering. Företagen har ofta metoder för att kunna bedöma kunskaper och kompetens inom organisationen. Dessa metoder räcker dock inte till, och skulle enligt min mening behöva kompletteras med mer utvecklade system för validering i kombination med utbildning och kompetensutveckling, säger han.

 

Risker och konsekvenser

Leif Berglund menar att arbetsgivarna till viss grad är intresserade av att belysa sina anställdas kompetens, men att det finns en medvetenhet hos dem att synliggörande och dokumentering av kompetensen kan innebära risker med validering.

- När anställdas kompetens synliggörs finns ju en risk att de söker sig till andra arbetsgivare. Arbetsgivare kan även tvingas att betala sina anställda högre löner, säger han.

För arbetsgivaren är inte det primära syftet att ge personen ett kompetensbevis som är nationellt gångbart eller användbart för en lång tid framöver, som exempelvis betyg eller dokument att använda senare i livet. Och Leif Berglund berättar att arbetsgivarens agenda ofta påverkar vad som åskådliggörs.

- Man måste ta hänsyn till samspelet i arbetsplatsvalideringen och hur den synliggör och osynliggör beroende på syftet. För arbetsgivaren är det alltid intressant att synliggöra, men inte alltid att dokumentera. Det beror ju på om valideringen är ett hot eller inte, säger han.

- Vi måste se att validering är en del av det livslånga lärandet och den debatt som handlar om att vi inte längre ser utbildning som att vi går en utbildning och sedan ut i yrkeslivet, utan att vi går i skola hela livet.

 

Leif Berglund medverkar på Workinglife. Läs mer om det här.

 

Text: Johanna Senneby